Jag och min kontaktperson hade telefonmöte med "viktiga" personer som arbetar inom psykiatrin i Halland och är de som bestämmer. Jag trodde ju att de skulle säga att de gav mig några månader till här på finja. Men så blev det inte. Jag hade varit ganska orolig inför mötet, men var ändå inte inställd på det beskedet.
Samtalet började med att detta sades:
Varberg - "vi vill prata om hur det ska se ut när Julia kommer tillbaka till Varberg"
Min KP - "jaha, så Julia får inte förlängt?"
Varberg - "nej!"
Jag blev alldeles kall inombords. Jag kände hur tårarna började komma men jag lyckades släppa min ledsenhet just då så jag kunde vara med på hela telemötet.
Min KP sa flera gånger om att det bästa vore om jag fick stanna kvar men de var stenhårda. De hade redan bestämt sig och vägrade lyssna. Vad de baserade beslutet på fick jag inte riktigt klart för mig. Men de hävdade att de kan ge mig likvärdig vård på hemmaplan. Men det kan dem inte! De sa att jag kunde började i DBT i Varberg. En gång i veckan i grupp och en gång enskild. Här har jag färdighetsträning tre gånger i veckan, kedjegrupp en gång i veckan, autismgrupp en gång i veckan, psykoedukation en gång i veckan och två enskilda sessioner i veckan. De kan omöjligt erbjuda den behandling jag får här i Varberg! Men de hävdade att jag inte skulle va orolig och att det kommer bli jättebra.
Efter mötet blev jag så ledsen. Jag har varit här i snart fem månader. Fem månader med ständigt kämpande. Jag har gått i princip på alla terapitillfällen, gjord alla mina hemuppgifter (nästan), börjat va med mer på aktiviteterna m.m. Jag har kämpat och jag börjar så smått att komma in i DBTtänket
Jag är arg, ledsen och känner tomhet om vart annat.
Jag har gett upp hoppet och ställt in mig nu på att åka hem om två helger för gått.
Men det har inte mina föräldrar. De undersöker alla olika möjligheter som kan ändra beslutet. Men tiden är knapp. Den tredje mars går mitt avtal ut..! Jag är helt inställd på att åka hem, då blir jag inte besviken om beslutet inte kan på något sätt ändras.
Idioterna skickar hem mig till INGENTING. Det finns ingen direkt plan. Jag ska hem till gasellen, och vad mer? Jag vet inte. Jag skickas hem till exakt samma situation som var innan jag kom hit. Och då gick det ju åt skogen stup i kvarten. Det ska hållas ett möte om hur de ska se ut för mig efter att jag kommit hem! Men det måste finnas en klar plan INNAN jag kommer hem.
Kommer dock ha ett telefonmöte tilll innan jag lämnar finja.
