Två incidenter har hänt, varav en av dem aldrig någonsin får hända varesig mig eller någon annan.
Incident ett:
jag skadade mig själv och fick åka till Sahlgrenska på fredagen för bedömning. Där konstaterade man att jag skulle behöva opereras. Jag fick tid sedan till det i måndags. Jag var väldigt nervös men jag klarade det på egen hand. Åkte taxi dit, blev opererad och taxi hem. Allt gick bra, har dock ganska ont. Ska dit igen 9/8 på återbesök.
Jag skyller inte på någon men personalen hade fått information om att jag mådde dåligt och att jag ville skada mig, trots det knackade de aldrig på och kollade läget med mig,
Incident två:
I tisdags.. Personalen glömde låsa mitt medicinskåp. Detta fick allvarliga konsekvenser. När personalen kom in efter stund för att låsa skåpet tittade hen inte i det och såg därför inte att det som låg i skåpet var borta.
Det slutade illa och var på väg att gå åt skogen rent ut sagt. Blev medvetslös och hamnade i resperator.
Vaknade upp på IVA där min familj satt med mig.
Min kropp var dålig efteråt. Hade så ont i lederna och lungorna och det gjorde så ont att andas. Jag hade typ ingen balans och hade svårt att gå. Jag drog även på mig en lunginflammation, då jag fått ner kräkbaktierier i lungorna.
Men nu mår min kropp betydligt bättre. Jag kan andas nästan helt utan att det gör ont och jag har inte så ont i lederna heller. Dock kommer de inte flera gånger om dagen och tar blodtryck osv. Äter två sortes antibiotika. En för armen och en för lunginflammationen.
Men jag kunde inte motstå impulsen när såg det öppna skåpet. Jag hade redan en så jobbig dag så det fanns inte i min värld att kunna motstå impulsen när tillfälle gavs.
Men att "glömma" låsa skåpet.. det är något som aldrig får ske!
Nu känns allting bara så mörkt och hopplöst..
är på 22an på HSL nu och jag vet ej vilken dag jag skrivs ut. Men i början av nästa vecka har vi pratat om.
