Som att titta in i väggen

Snart är det julafton! Planen var från början att fira den i Stockholm med släkten dä uppe. Men eftersom jag är inlagd och inte är på topp direkt ska jag fira den här i Varberg med pappi och farmor (och Ebba förstås). Det känns ändå bra och som rätt beslut! 

Igår hade vi lite firande hos farmor. Pappi, jag, mammi och Elina var där. Det var trevligt! 

Dock är det väldigt jobbigt att bara och sitta och titta på när folk äter tillsammans.. det är som att alla sitter och tittar på tv men jag sitter med ryggen mot och glor in i väggen. Lite sådär.. Men samtidigt har jag inget emot att vara med på stora middagar, men önskar att jag någon gång också ska kunna vara med och äta det som de andra äter. Ibland har jag med mig nån specialsak som jag äter men oftast ingenting. Och det är inte kul!! Dock tycker hjärnan att jag är "duktig" när jag inte äter och folk runt omkring mig gör det.

Men i alla fall, efter maten spelade vi julklapsleken! Det var kul och jag fick fina grejer! En av dem hade jag köpt själv, men jag ville ha den xD

Det var iallafall en trevlig kväll!

Var vådligt trött sedan när jag kom till avdelningen. Även om jag bara var borta i tre timmar.

Förhoppningsvis får jag beviljat nattpermission 24-25 och får sova över hos pappi! Det var hade trevligt. Har varit här på 23:an i fem veckor nu.. det var förvaltningsrätten i tisdags. Läkaren har ansökt om förlängd tvångsvård. Var som jag aldrig är, med personligen. Men en advokat förde min talan. Har ännu inte fått något besked om det blir förlängt LPT. Kommer få det i mellandagarna. 

Skadar mig inte så mycket nu. Det händer ibland. Men det beror mycket på att jsg inte äter så bra.. Mindre  mat = mindre skador. Äter ibland men det är då som skadetankarna är som starkast. Men jag vill fan också äta nåt gott ibland!! Jag går inte till matsalen och hämtar nåt att dricka. Enligt min hjärna är det inte ok att dricka det som finns där som tex mjölk som är typ det godaste som finns. 

Jag dricker äppeljuice när jag är vaken på nätterna. Det är nån konstigt knäpp jag har. Är klockan efter sju på morgonen är det för sent. Då är det bara det jag köpt själv som är okej. 

Men jag har bestämt mig för att äta på julafton. Yum yum. 

För övrigt har jag en skitdag om jag ska vara ärlig... min mammi och syster var här en kortis innan de skulle med tåget och det gjorde mig lite gladare. Men nej.. ingen bra dag men jag kommer göra allt för att inte skada mig idag! 

Har fått lite julklappar att öppna på julafton! :-) spännande

Då var man 26

Idag fyller jag 26 år. Känns ganska gammalt! 

Jag har varit på tre timmars perm idag. Första permen sen jag kom hit till sjukhuset. 

Vi hade kalas hemma hos pappi. Det var jag, mammi, min syster, pappi, farmor, mormor och morfar (som hade åkt hela vägen från Stockholm för att fira mig). Planen från början var att jag skulle bli firad i Göteborg men det blev inte så, men kalaset var jättetrevligt och det var trevligt att träffa alla! 

Jag fick massor av fina presenter och det bjöds på tårta och choklad. Själv åt jag grädde. Jag har ätit lite idag. Det är i princip första gången på en vecka. Jag har inte varit i matsalen och hämtat något att dricka heller. Det jag dricker är sådant som jag skaffat själv och äppeljuice som jag dricker när jag vaknar på natten. Men idag har jag då ätit lite.. Känns väl inte jättebra just nu... Men Jag kände att eftersom jag fyller år "förtjänar" jag att äta något jag tycker mycket om! 

Läkaren förlänger tvångsvården så jag blir kvar här lite till, jag vill hem.. men kanske av fel anledningar. Han beslutade även att jag får ha min kedjeväst! Personal från gasellen hade med den. Men jag fick inte ha den eftersom det är remmar på den. Men efter mycket tjafs, tjat och diskussioner beslutade läkaren att jag får ha den då den kan hjälpa mig när jag mår dåligt.

Mammi och personalen på gasellen har julpyntat min lägenhet så den är julig och mysig nu! 

En positiv sak är att de har hittat en kontaktperson till mig! En personal från gasellen berättade det när han var här. Det tycker jag är väldigt bra och spännnade att få träffa denna kvinna som vill vara min KP!

Så personalen på gasellen ska ringa och säga att jag vill träffa henne! 

Jag fick träffa Ebba idag! Hon var med på kalaset och det var så jävla underbart att få träffa henne! Krama henne, gosa med henne, få massor av pussar och klia henne på magen. Undebara lilla Ebba! 

Ute på varbergs hemsida

Nu har Jag varit här ett tag. Jag mår inte direkt bättre. 

Men äntligen har jag fått en medicin (akineton) som hjälper mot mina hemska myrkrypningar och rastlösheten/oron jag har i kroppen på kvällarna. Har parat med personalen m.m. länge om att jag verkligen har det skitjobbigt på kvällarna och nu äntligen har jah fått hjälp!

Och snart fyller jag 26 år! Den 9/12. Känns sjukt att åren går så fort! 

Jag skadade mig förra veckan och det blev ett riktigt fult sår. Så i torsdags var jag på ortopedmottagningen och träffade en läkare. Hon klippte pch grejade lite med såret, så gott det gick pga smärtan. Hon sa att det kunde bli aktuellt med operation om såret inte blivit bättre till idag då jag var där igen. Såret såg mycket bättte ut och läkaren grejade lite med det. Men det behövs ingen op och det känns skönt! Men jag har flera besök inbokade på ortopeden denna veckan. 

Min hjärna är rejält jobbig just nu. Bossar över mig och ger mig dåliga, hemska tankar! Har ett helvete med den dummma hjärnan just nu. 

Men jag har börjat kunna berätta för personalen om hjärnan nu. Hur elak den är och vilket helvete jag har. Det är nog bra så att de kan förstå mig bättre och varför jag gör som jag gör ibland. 

Jag har även gjort en krislista med personalen dels vilka tecken som ibland kan visa sig när jag mår dåligt och sedan då hur och vad som kan hjälpa mig att inte skada mig pch att hjälpa mig att hantera den hemska ångesten. Så det år väl bra antar jag. 

Tyvärr har de inte hittat en kontaktperson till mig än men nu har mitt ärende eller "annons" eller vad man ska kalla det lagts ut på Varberg kommuns hemsida. Får hoppas att någon vänlig själ som är i Intreserad att bli min kontaktperson hör av sig! 

Det gick som det gick

Jag skrevs ut i tisdags och 23an var snälla att köra hem mig. 

Men ja... det slutade väl inte så bra. I onsdags tog jag en överdos (som jag hade planerat att göra i ca en vecka. Det var mycket därför jag ville hem) Idiotiskt jag vet!! Det slutade med att jag på kvällen hamnade på akuten. Efter lite provtagningar hamnade jag uppe på IVA med dropp och grejer. Blev lite krångel där vilket slutade med vårdintyg. Sedan natten mellan torsdag och fredag flyttades jag till 23an. Så nu sitter jag här på LPT.. kul.. eller inte. Jag har i alla fall sluppit att dela rum. 

Jag mår piss rent ut sagt och vill bara härifrån. 

Men igår fick jag världens bästa överraskning. Min mamma och syster (som bor i Gbg) hade varit i Stockholm. Och mamma skulle komma och besöka mig när hon kommit till Varberg. Personalen kom till mig och sa att mitt besök väntade på mitt rum. Så jag gick in i mitt rum och vem ser jag!? Jo min äskade syster sittandes i fåtöljen! Mamma hade sagt att hon hade en överraskning till mig. Men att det var det som var överraskningen hade jag aldrig kunnat lista ut! Jag blev så jävla glad rent ut sagt. Jag har saknat min älskade syster något enormt. Det var så underbart att få träffa henne, min älskade älskade syster. Världens bästa överraskning.

 

Jag får besök varje dag här. 

Idag var min LSShandläggare här och vi pratade om sysselsättning till mig senare när/om jag mår bättre. Daglig verksamhet alltså. Vad jag vill göra osv. Pratade lite om café eller något med djur. Gasellen ska kontakta henne när jag är redo att börja med det. Då blir det studiebesök och sånt innan jag bestämmer mig vart jag vill vara. Och jakten på en kontaktperson fortsätter. Än har de inte hittat någon som passar.

Jag ska även få som ett team. Typ som jag hade i Växjö här på 23an. Det ska ingår fyra personal som ska vara mina kontaktpersoner. Och de är personal som jag känner att jag tycker om. Så det blir nog bra!  

I dag har även min kontakt på vpm varit här. 

Och i morgon kommer min KP från gasellen hit. 

Jag säger bara en sak: tack gode Gud att det finns wi-fi här. Hade fan inte överlevt annars! Just nu håller jag på att titta på prison break. Är på säsong 3 nu. Så sjukt spännande serie. Rekommenderas stark! 

Begärt utskrivning

Jag vill hem! När jag vakande härom dagen kände jag att jag verkligen ville skrivas ut. Sen jag kom till psyk har jag fått vak och blivit av med vaket flera gånger. Nu har jag vak sen i förra veckan. Det är skitjobbigt och jag vill vara i fred! Men för att göra min tillvara lite mera lättare lyckades jag prata med läkaren för några dagar sen och få utgång med mina föräldrar. Så jag får vara ute 1 1/2 timme om dagen nu. Vilket är fruktansvärt skönt!! Så jag har varit ute nu lite om dagen sen i lördags. 

Jag mår bättre nu än när jag kom in och känner att jag skulle klara av att vara hemma. Så igår framförde jag mitt önskemål att få skrivas ut. Och eftersom jag är här på HSL har jag rätt att bestämma det själv, när jag ska hem alltså. Men innan jag kan skriva ut mig själv måste jag ha ett läkarsamtal. De tog upp det med läkaren idag om mitt önskemål men han hade ingen möjlighet att träffa mig idag! (Tyvärr). Så det blev så att jag ska träffa honom i morgon och åka hem efter det då. Och det känns väl ändå okej..! 

Jag har inte duschat sedan jag kom in till psykakuten och jag känner mig skitäcklig. Men jag vill verkligen inte duscha inför en personal. Hur kul är det!?!? Men det är ändå förvånansvärt lätt att gå på toa inför en annan människa. Men det är för att jag hade vak så extremt länge i Växjö. Men nej, det är ändå verkligen inte kul att gå på toa med någon som tittar! 

Nu hoppas jag på att det inte blir allt för sent innan jag får träffa läkaren i morgon! 

Jag tror att de har ringt härifrån 23an till gasellen och förberett dem på att jag kommer i morgon..

Bytt avdelning

Nu har jag fått byta avdelning. Igår bytte jag till avdelning 23. Det känns jättebra. När de kom och sa till mig att jag skulle byta sa jag att jag först ville veta om jag skulle få dela rum. Så personalen ringde och kollade och jag skulle få ett enkelrum. Hade det varit så att jag skulle fått dela hade jag hellre stannat på PIVA. Dock tror jag att mitt rum kanske kan fungera som dubbelrum då det är väldigt stort så det får plats två sängar! 

Jag blev av med mitt vak för några dagar sen men jag fick tillbaka det igår efter en lite incident. De sa igår att jag eventuellt skulle slippa vaket idag men läkaren ville vänta med att släppa det och fatta ett nytt beslut i morgon. 

Jag får besök varje dag av mina fina föräldrar, och gasellen har varit här ett par gånger. Jag tycker det är jättejobbigt med besökstiderna. På vardagar på det endast 17-19 och på helgen är det 14-19. Man får ta emot besök andra tider också men då får man boka besöksrummet och bara vara där inne. Så det är lite dumt tycker jag. 

Snart kommer mamma hit. De besök jag får av mamma och pappa varje dag är det jag går och väntar på från det att jag vaknar. Det är det jag ser fram emot och jag räknar ner timmarna tills de kommer! Jag går och väntar och väntar, ibland går tiden så långsamt! 

Inlagd igen

Nu sitter jag på PIVA. Det var inte länge jag hann vara hemma innan jag lades in igen.

Jag kom hit i måndags kväll. Jag hade skadat mig mycket och varit inne på akuten och blivit sydd en hel del på kort tid. 

Nu har jag vak vilket inte känns så jättekul. Jag fick vak i går efter en incident och blev av med det idag efter att jag pratat med läkaren, men så hände det en ny grej så de satte in vaket igen.

Jag fick min sista ECTbehandling i måndags och det bestämdes idag att jag inte ska få fler. Läkaren bestämde också att clozapinet ska trappas ner och jag ska få två nya mediciner. Så det hoppas jag verkligen kan hjälpa mig då läget är helt åt skogen just nu. För min del spelar det ingen roll om jag är på PIVA eller 23an så länge jag slipper dela rum! Min kropp är ganska trasig nu med sår och stygn.. Jag känner mig inte direkt stabil just nu om man säger så. 

Men jag har fan fått nog! Jag vill aldrig mera sys! Jag klarar inte av bedövningssprutorna mer. Det räcker nu! 

Jag orkar inte mer nu.... tankar på döden finns där. Önskan att jag inte ska leva finns där. De tankarna kommer och går hela tiden. Fram och tillbaka, fram och tillbaka. 

Utskriven

Jag är utskriven och har varit det ett tag. Jag går på ECT, har fått 12 behandlingar tror jag. Nu ska jag få en behandling i veckan. Jag mår väl lite bättre men inte jättebra direkt. Jag har släppt skolan helt nu för denna terminen. Men jag har i alla fall inte skadat mig sedan jag kom hem. Men tankarna på att göra det finns där hela tiden. Jag tänker på det så mycket... men jag har hittills klarat mig från att skada mig. jag får inte hämta ut medicin själv längre. Jag får inte heller ha hand om min egna medicin längre heller. Förut låg den framme och jag kunde ta den när jag själv ville. Men så är det inte längre. Jag ska ta medicinen medan personalen är med. Och förut låg det alltid en vb-dos framme som jag kunde ta vid behov, men så är det inte heller längre längre. Men vi ska prova att jag skickar ett sms till personalen när jag behöver vb. 

Nu har jag just vaknat och ska snart iväg till ECTn. Så jag är fastande, vilket är ganska jobbigt. 

I helgen var jag, min mamma och syster på en föreställning med Carl Einar Häckner i Göteborg. Han var bra och rolig, blandade allvar med humor och trolleri, men det var kanske inte riktigt min humor.

Idag är det möte här på gasellen. Mina föräldrar kommer hit m.f. Tror dock inte att jag kommer vara med. 

Jävla sprutor

Jag är fortfarande kvar på 23an. Har varit här sen överdosen. Hade först ett du dubbelrum men nu äntligen har jag fått ett eget. 

Jag har börjat med ECT, har fått tre behandlingar hittills. Jag tror på det, jag tror det kan få mig må bätttre. Jag vet inte hur många behandlingar jag ska få. 

När man vaknat upp ur narkosen bjuds det på frukost, så det är mysigt. Jag tar alltid en mugg choklad! 

Det är väldigt lugnt här på avdelningen. Fullt, men lugnt. Jag var hemma fredag till lördag på permission. Skulle egentligen varit hemma till idag också men jag skadade mig hemma och fick komma tillbaka till sjukhuset för att sys. Vi kom överens om att det bästa kanske var om jag stannade kvar på avd. I stället för att åka hem igen för en till natt hemma. Men det var skönt att slippa sitta på akuten och vänta. Jag och en personal från gasellen åkte till akuten men där blev vi skickade till avd 23 eftersom jag är inlagd där.  Så vi gick till avdelingen och så kom en läkare dit och sydde i stället. Så det var skönt i alla fall! Men sprutan var hemskt! Jag hatar den jävla sprutan...! Smärtan är  fruktansvärd och rädslan är stark. Jag vill inte mer, nte en jävla gång till!

Jag träffade min gamla läkare från rättspsyk här. Blev ganska förvånad när jag skulle gå och träffa läkaren och så stog han där. Det var jag verkligen inte beredd på.. Men det har varit bra, han känner mig väl eftersom han var min läkare i tre år när jag var i Växjö. 

För tillfället har jag släppt skolan helt. Jag har inte den energin jag behöver för att kunna sitta ner och plugga. Jag har ingen motivation, ork eller ro för att kunna sitta ner med uppgifterna.  Så just nu ligger min fokus inte på det. 

Men min sömn har blivit mycket bättre! Jag kan sova många fler timmar i streck än förut och jag somnat lättare om när jag vaknar på nätterna. Det är så galet skönt! 

SKIT

Nu är av på 23:an. Det har varit några turer till akuten på grund av olika självskador senaste tiden.

Jag kom hit i tisdags. I måndags tog jsg en stor överdos. Jag blev riktigt dålig! Åkte in till akuten med Mamma och en personal, och min pappa kom dit sen. Jag kunde inte ens sitta upp. Jag var helt borta! Det var riktigt läskigt. Jag flyttades till iva senare på kvällen. Jag kräktes konstant från 19-02 på natten. Fick medicin mot det men den hjälpte väl inte så jättemycket. tiden gick i slow motion! 

Så i tisdags flyttades jag til PIVA, men senare på kvällen flytandes jag till avd 23. Vilket känns mycket bättre än att vara på PIVA. Jag vet inte hur länge jag ska vara här, men är här på hsl så det är ju bra i alla fall. 

Jag har egentligen en inlämning som ska in i morgon. Men jag har mejlat min lärare och hoj skrev att jag inte behövde stresssa och kan skicka in den senare. 

Det är skönt, jag har en liten paus nu. 

 

Grammatisk analys

Nu har jag gått i skolan ett tag. Det är ganska mycket, speciellt i svenskan. Vi håller på med grammatiska analyser nu av två texter och jag fattar typ ingenting. Uppgiften ska vara inne på fredag och det hoppas jag verkligen att jag hinner!! Är på varje lektion och varje handledning, men det är så svårt! 

Men i tisdags var första lektionen i naturkunskap. Det verkat riktigt kul! Vi har inga fasta datum då våra inlämnangar ska in men jag ska försöka få in den första på söndag eller början på nästan vecka. Hoppas verkligen att jag klarar detta! Jag MÅSTE klara detta. Jag måste få ihop mina poäng! Men jag måste säga att kurserna var lite roligare på miroi. 

Jag mår väll inte på topp nu, men det kunde varit betydligt sämre...

Jag har varit på akuten ett par gånger och blivit sydd. . Sist var mamma med mig då gasellen inte kunde. Det är ju också så att jag måste betala åttio kronor enkel väg till sjukhuset.. men jag väljer hellre att cykla. Nu är det också bestämt att de inte kan köra mig till stallet. Så det lär väl bli mina föräldrar som blir tvugna att lösa det... 

I går var det stallet igen, då löste gasellen det, men inte fler gånger. Fick åter igen den finaste av dem alla, spotty. Han är ju bara bäst!! 

Idag har jag varit på vpm. Jag kommer börja träffa en ny kontakt. Jag kommer börja träffa henne som jag träffade i somras då min "vanliga" hade semester. Men det känns bra och hon är snäll. 

Nu är jag hemma hoa pappa, Ebba är också här. Jag passade henne tisdag till onsdag men på natten mellan tis ons kräktes jag, och sedan en gång till på dagen så jag kunde inte ha henne då. Konstigt, jag vet inte varför jag kröktes. Men det gick snabbt över. 

Då är man student igen!

Nu sitter jag i min lägenhet med en liten Ebba bredvid mig! 

Jag började skolan igår. Det gick mycket bra. Ska på intro på naturkunskapen på fredag. Men svenskan började igår i alla fall.

Jag skrev ju till min lärare i svenska och undrade varför min kurs inte fanns med på schemat. Fick svar att det var för få som sökt kursen och att jag skulle läsa (svenska 2) på flex. Alltså bara handledning två gånger i veckan och inge lektioner. Blev ganska besviken. Men några minuter senare fick jsg ett nytt mejl att jag var välkommen på "svenska som andraspråk 2" eftersom kursen är nästan exakt likadana. Så det gjorde mig jätteglad. När jag läste svenska 1 var det så. Majoriteten läste "svenska som andraspråk" och det gick alldeles utmärkt. Så nu kommer jag ha två lektioner i veckan och två handledningstillfällen i veckan. Så jag är ledig på onsdagar om inte naturkunskapen kommer vara då. Det vet jag på fredag. 

Fick veta, som jag fattade det, att hon inte kommer sätta betyg på varje uppgift för hon inte vill ha det här betygshetset. Så vi får veta hur vi typ ligger till på varje inlämning tror jag..? 

Jag har köpt en kursbok till svenskan, jag hittade den på blocket. Och jag har sålt tre andra böcker på blocket. Så det är mycket bra. Blev lite postande hit och dit men snart är förhoppningsvis alla börcker där de ska vara. Förhoppningsvis kommer min kursbok i morgon. 

Jag har hämtat hem min cykel som mammi lånat så jag cyklar till skolan. Cyklade en jättejobbig väg idag. Hade aldrig cyklat till skolan innan men testade en dålig väg, för det var brant uppför hela vägen hem! Fy fan. Fick leda cykeln i bland. Dålig kondis kan man väl säga. Men nu kommer jag nog cykla en annan väg. 

. 

Back on track?

Jag var i stallet i torsdag! Jag var så jävla spänd och förväntansfull. Jag åkte med mammi då gasellen inte hade möjlighet att följa med. Men vi åkte tidigt så jag skulle ha god tid på mig. Jag hoppades verkligen på att jag skulle få rida den finaste av dem alla, spotty, och det fick jag. Gosade som tusan innan lektionen började! Han är ju så underbar.!!! Lektinen var bra, lugn få hästarna just avslutat sin semester. Jag har börjat i en ny grupp, med en ny lärare men jag känner henne en del då jag träffat henne mycket i stallet. 

Ser verkligen fram emot nästa torsdag då jsg ska få rida igen!

Det var intro i torsdags. Var jättenervös men jag var där i god tid så jag fick en bra plats. Flera av de som pratade hade jag träffat innan. Och min nya svenskalärare var även där och presenterade sig. Hon verkar mycket snäll! Det var typ ingen av de elerverna jag gått med innan som var där. Men det gör mig ingenting då jag ändå inte direkt umgås med dem. 

Jag har blivit tvungen att mejla min lärare, vilket jag tycker är extremt svårt. Jag har fått en schema mejlat till mig men mina ämnen finns inte med, så jag var tvungen att mejla och fråga. Ångest kan man väl säga. 

Naturkunskapen börjar på fredag. Ser fram emot det. Jag hade tur och kunde Använda mitt gamla konto på Moodle, FU plattform på nätet. Har aktiverat mins kursen. Nu måste jag snabbt fixa min kurslitteratur. Ser fram emot att komma igång igen. Med både skolan och ridningen!

Nu har jag lilla Ebba här. Hon kom hit igår. Vi har haft det mysigt, hon ska Stanna till morgon. Dock blev den senaste promenad väldigt kort eftersom det regnar och hon HATAR regn. Hon är j

Jättefin och nyklippt! Klipptes igår! 

Intro i morgon!!

Imorgon ska jag på intro på folkuniversitetet inför skolstarten! Jag börjar skolan på måndag (14/8).

Ser fram emot det! Hoppas att jag får mitt schema i morgon. Men ja.. det blir "bara" två ämnen. 

Jag kommer ju inte ha med mig en personal som jag hade sist på folkuniversitetet, jag klarade mig själv väldigt bra på miroi. Så det tvivlar jag inte på att jag klarar! 

Och i morgon börjar även ridningen! Ska bli så himla kul, har inte ridigt på ett halvår. Har provat ut outfiten jag ska ha på mig, så jag är redo för stallet! Dock kan det bli problem med att försäkringskassan ska betala för mig. Min aktivitetsersättning måste göras om eftersom jag slutade på miroi. Min handläggare har semester men vi ska kontakta henne så fort hon kommer tillbaka. Hoppas verkligen att de betalar. Var återigen på akuten häromdagen. Denna gång var det en läkare som sydde skitsnabbt så det var bra. Läkaren sa till mig att jag inte borde rida i morgon pga såret sitter så nära knät.  Men jag känner mig säker på att det inte kommer vara något problem. Det stramar inte och gör inte ont. Det kommer Gå bra! 

Har även fått besked om resam. Gasellen har ju haft en bil nu under hela sommaren. Men de ska lämna tillbaka den nu. Så om jag behöver åka till sjukhuset blir det med resam eller om det är akut, ambulans.

Enkel resa med resam kostar 80 kr....! Känns väl sådär men det finns väl inte så mycket att göra åt saken. 

Har i alla fall bestämt mig

Det är myckrt nu att fixa. Jag måste ringa (mamma hjälper) försäkringskassan i två ärendet, ringa skolan då jsg inte fått något beskedom hur hösten ska se ut, måste även ringa ridskolan och ta reda på den exakta summan vad höstterminen kostar så jsg kan meddela försäkringskassan.

Jag har beslutat mig för att lösa två ämnen i höst, svenska 2 och naturkunskap 1b. Så jag hoppar privatjuridiken. Sedan får jag se om jag ska kombinera skolan med något annat. Har lite olika alternativ.

Jag är dock lite orolig. Hur ska detta gå om jag fortsätter skada mig? 

Jag är i alla fall anmäld till höstens ridning. Dock kommer det inte vara med min "gamla" lärare. Men det blev bäst så så jag hamnar i den gruppen som blir bäst för mig. Nu gäller det bara att försäkringskassan betalar för detta !

Jag var på vpm i torsdags och jsg träffade min "vikarie". Det gick väl bra. Jag kom direkt från akuten där jag blivit sydd. Jag fick sprayen men denna gång hjälpte inte ett skit! Jag tror inte jag klarar fler sprutor nu! Varje gång blir det bara värre och värre. Dessutom skulle en ny läkare så mig som inte hade så mycket erfarenhet. Det tog 2847563 timmar att sy mig eftersom hon var ny och hon hade assistans av en läkare som kunde sin sak. Men visst, läkare måste ju också lära sig. Otur bara att det blev så för ut eftersom jag tycker det är så svårt. Hann precis bli färdigt akuten så jag han till vpm. 

Isolde, katten, har varit sjuk. När vi åkte till veterinären hade hon kräkts i fem dygn och hade magknip. Vi hade ingen transportbur sp vi fick ta henne i selen. Gick ändå bra. Hon verkade gilla att åka bil i alla fall! Veterinären trodde att hon svalt något först så vi fick ta en röntgen på hennes mage. Det var inte det lättaste kan jag säga! Så vi fick bara en bild från sidan på henne. Men det fanns inget i magen och då bestämde veterinären att vi skulle prova en speciellt foder som var bra ot maten och tarmarna plus tabletter som hon skulle äta i fyra dagar. Och det verkar som om detta har hjälpt. Hon har nästan inte kräkts någonting sedan vi kom hem! 

Hennes ögon var stora som tefat. Det fanns så mycket att titta på! 

Spray

Igår blev det ett besök på akuten, jag hade skadat mig. Jag var fullt besluten att jsg INTE skulle sys då jag inte orkar med sprutorna längre. Så jag ville bara så det tejpat och omlagt ordentligt. Men jag fick först träffa en läkare som insisterade på att låta en läkare sy det. Och då sprejade de en spray som skulle bedöva lite så att sprutorna inte skulle göra så ont. Trodde inte alls att det skulle hjälpa. Sedan fick jag träffa en läkare som var så grymt bra! Han lyckades övertala mig och få mig att fatta beslutet själv att jag skulle prova med bedövningen. Och sprayen hade hjälpt! Det gjorde nästan inte ont alls! Och han använde barnnålen och så nöp han mig i benet innan där han skulle sticka mig. Det hjälpte också lite! Det var helt klart den bästa läkare jag träffat på länge! 

I helgen ska jag ha lilla Ebba hos mig. Mitt lilla troll! Hon är så långhårig nu men det ska snart fixas. Hon har ganska ont av värmen men nu har det inte varit så jättevarmt som tur är.

I morgon ska jag till vpm. Min kontakt har semestern så jag ska träffa en annan person. Känns lite sådär då jag inte känner människan men det kommer säkert gå bra! Ska sova hos mammi sen til fredag. 

Intox

Jag sitter nu hos min mammi och väntar på att in syster ska vakna. Hon är här på besök och vi ska ha det mysigt bara hon och jag idag. 

I lördags hände en dum grej. Jag vaknade på morgonen och bara "jag ska ta en överdos idag". Så jag tog på mig mina skor, och gick och köpte tabletter, gick hem igen och svalde dem. Efter ganska många timmar brättade jag vad jag gjort och jag och en personal åkte till akuten. Kom in ganska snabbt men sedan blev det lång väntan väl där inne. Men i alla fall så flyttades jag till 5 C och började få motgift. Det var fullt på avdelningen så jag fick sova i dagrummet. Kul sedan på morgonen när alla skulle äta frukost. Som tur var fick jag sömntabletter innan jag somnade så jag sov i alla fall en del. Dock sjukt jobbigt att behöva bli stucken hela tiden. Behandlingen började vid midnatt pch varade till sju på kvällen. Denna gång mådde jag inte illa av motgiftet så det var väldigt skönt! När jag var färdigbehandlad hämtade gasellen mig. 

Jag ville egentligen inte ta livet av mig. Det var bara en stark impuls som tog över hela mig. 

Jag har börjat äta mer nu men hjärnan gillar inte det alls, så i morgon börjar jag på VLCD igen... Smart? Jag vet inte men det får bli så. 

Jag håller på att lära upp personalen på gasellen på diverse spel. Backgammon, skipbo, 500, kalaha och yatsy. De kommer och kollar till mig ofta nu och frågar om jag vill hitta på nåt. Så det är bra!

Äntligen hemma igen

Nu är jag utskriven och hemma! Jag blev hämtad vid elva av gasellen. Det var möte i fredags med en del inblandade runt mig. Och igår var det ett nytt. Mycket handlade det om hur min framtid på gasellen ska se ut för att jag ska kunna känna Mig trygg. Vilken typ av förändring och stöd jag behöver för att klara av att vara hemma. Jag var själv inte med då jag får sådan jävla ångest när jag är med på möten. Men jag litar på de runt omkring mig att de framför min åsikt då de vet hur jag känner. 

Efter mötet pratade jag ned mina föräldrar och lite med min handläggare. De berättade vad som hade bestämts. De berättade hur de ville ha det med sällskap och så vidare. Det lät bra det de sa. De hade en skiss på när jag skulle ha sällskap på dagarna, för att jag inte skulle vara så ensam och tankarna bli för svåra. Men i alla fall så lät det bra. 

Jag hade läkarsamtal idag på förmiddagen och blev hämtad av gasellen vid 11. Jag har fått en "ny" vb som vi hämtade ut på Apoteket. Det är motsvarande theralen fast i kapsel. Jag känner mig myckrt mer stabil nu och har bara skadat mig en gång på avdelningen. 

Väl hemma gick vi igenom mitt nya schema. Det var inte som skissen jag fick se igår. Men lite förändring från innan är det. Mer tid för inplanerade aktiviteter med personalen. Jag har promenad (el annan aktivitet) 10.30 och sedan aktivitet 16 igen. Jag får själv bestämma aktiviteterna. Sedan lite praktiska grejer på schemat så som städning.  önskan från mina föräldrars sida var ju att jag inte skulle lämnas så mycket ensam för det är då jag skadar mig  Det är framför allt på kvällen då det är som värst och tankarna på att skada mig blir så starka. Det är tydligen inte möjligt från gasellens sida att vara med mig så mycket som önskades på mötet. Men förhoppningsvis går detta bra och jag kan hålla mig från att skada mig. Vill verkligen inte hamna i den där onda, onda spiralen jag hamnade i innan jag ka in mig. Men jag är motiverad och vill må bra.

Jag bestämde mig igår för att försöka hålla vikten. Att varken gå upp eller ner. Och att inte stirra mig helt blind på siffrorna på vågen. Så jag har slängt batteriet i min våg. Jag har gjort det så många gånger förr men jag mår ju bara dåligt egentligen när jag väger mig. Men jag ska försöka äta lite varje dag. Så att jag stannar på vikten jag är på nu (+ - 1 kg). Jag ska verkligen försöka att inte köpa ett nytt batteri i vågen och jag ska be mamma ta bort vågen hos sig när jag är hos henne. För att jag ska må bra måste jag sluta väga mig 2454221 gånger om dagen.

Frivillig inläggning

Jag är tillbaka på 23:an. Fast denna gång frivilligt, efter att ha besökt akuten tis, ons, tor, lör och två gånger på måndagen. Akuten skickade mig till psyk två gånger men jag valde båda gångerna att åka hem. Mina ben är helt trasiga och jag är helt slut! Min kropp är verkligen trött nu. 

Men igår lyckades min pappa och min samtalskontakt på vpm övertala mig att åka in frivilligt tippa psykakuten. Så det gjorde vi. Jag fick vänta i många timmar innan det var min tur att träffa läkaren. Hon var helt inne på att lägga in mig då situationen just nu är ohållbar! Min kropp orkar inte mer och behöver vila. Sedan är det ju det här med maten också. Att jag måste få i mig med näring, än jag får nu. Jag brukar äta framför allt på fredagar och ibland något däremellan. Och när jag inte får i mig näring (förutom att svimma och få blodtrycksfall) blir det svårare för kroppen att läka mina sår. Men att få i mig mer näring... Jag vet att jag behöver det, men Min hjärna säger nej och Jag vågar inte gå emot. Jag jag varken vill eller kan. 

Men men, nu är jag här. Det är första gången någonsin som jag åker in frivilligt till psyk. De andra gångerna jag lagts in frivilligt har det varit så att jag redan är på sjukhuset och läkaren då och vill lägga in mig. Men denna gång packade jag min väska hemma och åkte in till psyk. Det tog emot, då jag helst inte ville komma hit. Men jag blev övertalad och känner ju själv att situationen hemma är ohållbar. Jag orkar inte ha det så! Jag måste få vila, både min hjärna och min kropp. 

Upp som en sol och ner som en pannkaka

Det gick bra hemma förra veckan när jag var på permission. Jag var hemma onsdag Dag och sedan onsdag kväll till fredag morgon. Allt kändes bra och jsg trodde verkligen att jag skulle klara av att inte skada mig. Så jag skrevs ut och det var så skönt att komma hem! Men i tisdags blev det en tur till akuten igen. Och även igår. Igår var det så mycket folk. Har aldrig varit med om något liknande. Var där i 8 timmar! Läkaren ringde psyk och hon frågade om jag ville träffs någon därifrån. Men jsg ville inte det då jag verkligen ville vara hemma. Så efter att ha pratat lite fick jag åka hem. Jag hade ingen mobilladdare med mig då jsg inte trodde jag skulle få sitta och vänta och vänta och vänta. Så det var lite panik där. Det verkade som om alla skulle träffa ortopeden då folk hoppade på kryckor och åkte rullstol. Typiskt. Men men, jag blev sydd och nu är jag hemma. Jag somnade vid halv 6 i morse då jag inte fick ta mina kvällspiller eftersom vi kom hem så sent. Men jag har fått sovit några timmar i alla fall. 

Jag vet inte riktigt varför det blir såhär!? Varför jag inte kan hålla mig från att skada mig själv. Och eftersom jag inte vet varför är det ju svårt att åtgärda problemet. 

Jag har i alla fall börjat hos en sjukgymnast med basal kroppskännedom. Förhoppningsvis kan det hjälps mig. Jag var där igår och det kändes bra. Sjukgymnasten var jättrsnäll och jsg ska tillbaka om två veckor. Vi pratade en hel del och testade några övningar. 

Imorgon är det midsommar och jag ska ha det mysigt med min syster och mor! Har inte träffat min älskade syster på evigheter känns det som! Min fina fina syster! 

Snart hemma

I morgon går jag på permission 9-16 och om det går bra får jag nattperm och om det går bra skrivs jag ut! Så förhoppningsvis skrivs jag ut på torsdag! Jag mår mycket bättre nu. Har inte mycket skadetankar alls och inga som helst planer på att skada mig. För mig ligger all fokus på maten nu, inte självskador. Det ska bli så skönt att Kunna väga mig när jag vill. 

Jag har varit på 23:an hela tiden och det har gått bra. Har inte skadat mig på ett tag heller. Clozapinet är höjt och kanske är det därför jag mår bättre? 

Det ska bli så skönt att komma hem och jag tror verkligen att det kommer gå bra! Jag har fått en liten paus från världen och det är nog också bidragande till mig förbättrade mående. Jag längtar verkligen till min lägenhet nu! Att kunna kolla på tv har jag saknat. Det finns tv här så klart men jag vill inte sitta med de andra och kolla. Jag har mest legat i isängen och lyssnat på musik och glott upp i talet. Lite sådär halvkul. De enda gångerna jag är ute på avdelningen är bär jag röker, behöver hjälp med något och när jag hämtar dricka i köket. Finner igen anledning att vara ute bland de andra. Det hade blivit standard för mig att dricka äppeljuice på natten. Hemma dricker jag mulltivitamin. Jag är alltid så törstig på nätterna när jag vaknar så jag måste dricka. Nätterna är väl sådär. Jag är uppe minst en gång varje natt och röker och dricker för att sedan ligga och glo i taket till jag somnar om. 

Men jag ser fram emot min perm i morgon och jag tror det kommer gå bra!

Vårdintyg

Jag skrev ut mig själv i fredags och var hemma igen senare på eftermiddagen. Läkaren ville att jag skulle stanna ett dygn till för en ny bedömning dagen efter, vilket de sagt varenda dag sedan jag kom till PIVA. Men jag ville hem, så jag skrev ut mig. 

Men senare på kvällen var jag tillbaka på akuten igen med nya sår. Träffade en läkare som var bra. Dock berättade han klart och tydligt hur farligt det är, det jag håller på med och att mina skador kan leda till svåra komplikationer. Men han sydde mig och sedan berättade han att han skulle skriva ett våtdintyg. Alltså att jag skulle läggas in på tvång. det var jag verkligen inte beredd på. Men jag förstår varför han gjort det.  Så jag blev flyttad till Psykakuten natten mellan fredag och lördag. Jag blev sedan inlagd på avdelning 23. Hade vak först men det är borta nu.

Igår drog jag upp en hel del stygn. Men jag fick gå till akuten och sy om de sår jag dragit upp. Och nu har jag sjukt ont i benen.. är trött nu då jag hade svårt att somna och har varit uppe i natt. 

det finns ingen direkt plan nu vad jag vet. Jag är inlagd på 23:an tills vidare med vårdintyg. Jag förstår  varför jag är här, att det är ohållbart att vara hemma och skada mig hela tiden och besöka akuten stup i kvarten... men det känns ändå riktigt jävla skit att vara här. 

Va fan händer!?!?

I tisdags blev det en vända till akuten igen. Mina sår blev sydda men efteråt insisterade läkaren som lagade mig att jag skulle prata med psykjouren. Men Efter att jag och läkaren pratat kom vi fram till att hon skulle kontakta öppenvården i stället. Så jag och personalen från gasellen åkte hem. Dagen efte fick jag en akuttid på vpm. Jag gick dit med en personal från gasellen. Efter lite prat med läkaren bestämdes det att jsg skulle läggas in. För att bryta den onda spiral jag hamnat i med sjölvskdanadet och att psyk skulle hjälpa mig att börja få i mig tillräckligt med näring. Läkaren ringde till psykakuten och berättade att vi var på väg, och hon sa att om jag inte la in mig frivilligt skulle hon sätta LPT på mig då mitt tillstånd är ganska kasst! 

Jag och personalen från gasellen åkte dit till psykakuten. Och ja, där satt vi i över fem timmar innan jag skrevs in på PIVA. Jag träffade en läkare som efter vårt samtal var tvungen att ringa bakjouren för att bestämma om jag skulle bli inlagd. Så jag hamnade på PIVA. 

I morse väcktes jag och blev mer eller mindre förskräckt.

Personalen började informera mig vad som skulle hända. Jag ska äta tre huvudmål och tre mellanmål. Jag ska få stöd vid måltiderna och bli passad efteråt och inga toabesök. 

Men jag fick samtal med läkaren i eftermiddags. De ska göra en ny bedömning i morgon. Det är inte helt omöjligt att jag får komma hem. Det hoppas jag på då jag inte alls vill att någon överhuvudtaget ska ha med min mat att göra.

Jag har inte ätit nåt av de måltider de serverat mig. Jag vill verkligen inte! Det är mitt val, ingen annans. Men jagxäter ju när jag känner att min kropp behöver lite påfyllning av energi. Men att äta så mycket som de säger ät ingen alternativ!

Jag förstår inte vad de håller på med!? Vpm säger att jag MÅSTE läggas in, med eller utan LPT. PIVA är tveksamma om jag ska stanna eller inte. Min läkare ringde psykakuten och berättade läget. Men ändå har tvungen att vänta fem timmar på ett nytt läkarsamtal trots jag att redan haft ett på vpm. 

Nu får vi se vad som händer i morgon efter mitt samtal. Om jag måste stanna eller ej. Hoppas dock att mitt samtal blir lite tidigare än idag, som var 14.30. 

Ledsagare

Nyss hemkommen från Liseberg. Jag var där med gasellen. Haft en underbar dag. Det var jag, två personal och en till boende. Vi var där när de öppnade 11 och åkte därifrån 19.45 (en kvart innan de stängde). Vädret har varit toppen och inte mycket folk. Och eftersom jag var där med en ledsagare behövde vi inte stå i kö. Jsg spelade lite på hjulen och vann en stjärnvinst. 2 kg toblerone! Yum yum!!! Jsg fick med mig en personal som vågade åka allt med mig. Tror jag räknade till 18 åk, vilken är mycket tycker jag. Den nya atttraktionen Loke var verkligen grym! Ny favorit. Jag åt även "snabbmat". Det finns en korvkiosk där som har typ världens godaste potatismos! Kul att vara på ett sådant ställe och att det faktiskt finns något att äta förutom Max och annan snabbmat. I alla fall hade jag en toppendag!

Nu ska jag sova över hos mammi då det blir enkalast så då jag ska ha Ebba i morgon. Men det blir till att sova länge i morgon och återhämta mig efter en sådant fartfylld dag!

Har också varit på syven och bestämt mig för vilka ämnen jag ska söka till hösten. Det blir Svenska 2, Naturkunskap 1b och Provarjuridik. Spännande! Borde inte vara några problem att komma in på. 

I fredags hade vi ett litet möte. Mina föräldrar, kontakten på vpm, jag och en personal på gasellen. 

Sa inte så mycket utan lät de andra prata. Men egentligen var det inte mycket som sas.

Jag har varit på akuten ett par gången och blivit sydd. Nu är det bestämt att det i första hand personalen på gasellen som ska följa med mig när/om jag behöver sjukhusvård. Känns väl ändå okej! 

Måste verkligen klara av att inte skada mig mer då jag och mammi ska till Böda sand den 9/6! Och jag vill verkligen, verkligen åka! Men sår på kroppen när man är och badar och solar känns ju sådär!

Fram och tillbaka

Jag var inne på akuten häromdagen. Hade skurit mig, men inte visat det för någon föräns dagen efter. jag åkte med en personal från gasellen. Men det gick bra även om vi inte kände varandra så väl. Men först fick jag träffs en ssk på akuten. Och han rådde oss att åka vct då det var väldigt mycket folk på akuten, så det gjorde vi. Men när vi träffat en läkaren där skrev han en remiss till akuten så det var bara att åka tillbaka dit. När vi fick träffa en läkare där gjorde han en bedömning om att såret inte kunde sys då det hade gått för lång tid. Men han kom ihåg mig trots att det var när jsg gick på plönninge, vilket var 7 år sedan!

Nu sitter jag och kollat på tv med Ebba bredvid mig. Sötisen! 

Har så sjukt dåligt med energi och ork idag. Har sånna jobbiga blodtrycksfall! Blev ordentligt yr och hamnade på golvet och slog i huvudet.

Idag har jag även städat och det blev fint!

Vi åkte med tåget i söndags morgon. Klart det var skönt att komma hem, men det är väldigt trevligt att vara där uppe också! Vi åkte dubbeltåg hem och jsg hade tyckt det varit väldigt häftigt att få sitta där uppe, men det gjorde vi inte. 

I morgon är det helg och jag ska väl vara lite med mammi. 

Magisk konsert!

Igår var det äntligen dax för Depeche mode konserten! Som jsg hade väntat. Jsg köpte biljetterna i oktober och den 5 maj kändes så långt bort. Men äntligen!!!! 

När vi skulle upp till Stockholm hade vi lite panik! Tåget från vbg var kraftigt försenat och det hängde på några få minuter om vi skulle hinna med tåget till Stockholm. När vi närmade oss Göteborg insåg vi att vi skulle missa tåget. Men de ropade i högtalaren att de skulle hålla Stockholmståget i tre mimuterä så när vi rullade in på plattformen och dörrarna öppnades var det bara att springa så fort msn bars kunde. Men vi hann! Det var en enorm lättnad. Vi var uppe i Stockholm sent på kvällen.

Vid 17.30 tog jag och mammi pendeltåget mot Solna och friends arena. Jag hade verkligen fjärilar i magen och var både skakig och nervös. Äntligen var det den 5/5 2017!

Jag hade slteig varit i friends arena tidigare. När vi skulle in i arenan blev vi visiterade. Och de kollade i våra ryggsäckar. Tyvärr fick vi kasta slla våra dricker. Det var lite surt då jag hade slutat drick vid 14-tiden så att jag inte skulle behöva gå på toaletten under konserten. Så jsg hade tänk dricka mot slutet av spelningen.

Vi gick och kollade in våra platser, som vi för övrigt var mycket nöjda med. Förbandet började spela 19.45. Tiden gick och förbandet var klara. Det kändes som en evighet innan Depeche äntligen klev på scenen! Men sen....! Lamporna släktes och publiken började jubla. Se klev på Till slut in på scen! 

Lyckan var total och jag hade såklart en önskelista. De spelade faktiskt många av de låtar jag önskade. Men såklart spelade de inte alla. Konserten började lite lugnt, alltså publiken var liksom inte uppvärmda direkt. Men så brukar det ju vars på konserter innan publiken kommer igång! 

Deras låtval tycker jag var väldigt bra! Efter en stund började de riktigt stora hitsen spelas. Publiken på läktarns ställde sig upp och hela friends arena sjöng med! Magiskt! 

Det var några låtar som jsg hellre hade bytt ut mot mina favoriter. Men ja, jag Är väldigt nöjd över setlisten som var. 

Den bästa låten skulle kah nog säga var "walking in My shoes". Då var det riktigt allsång! 

Låtlistan och mina betyg (1-5)

- Going backwards +++

- So much Love ++++

- Barrel of a gun ++

- A pain that i'm used to ++++

- Corrupt +

- In your room ++++

- World in my eyes +++

- Cover me ++

- Home +++++

- A question of lust ++++

- Poison heart ++++

- Where's the revolution +++

- Wrong ++

- Everything counts ++++

- Stripped ++++

 

- Enjoy the silence +++++

- Never let me down again ++++

- Somebody +++

- Walking in my shoes +++++

- Heroes ++

- I feel you ++++

- Personal Jesus +++++

De hade även byggt upp en Depeche store inne på mos. Jag köpte mig en turnén-shirt! Yeay!

Återfall

Som rubriken säger..jag fick ett återfall. jag skar mig i måndags kväll. Efter att inte skadar mg själv på två och ett halvt år. Jag vet inte riktigt hur jag känner angående detta. Ja, glad är jag såklart inte. Och jag är väldigt ledsen att det hände, men jag känner inte så mycket mer just nu angående det. 

Men jag och mammi åkte till akuten. Det var mycket folk så det var en lång väntan. Jag var livrädd då jag har stark spruträdsla. Men när vi väl fick träffa läkaren så kändes det lite bättre. Jag ville verkligen få ihop såret, det läker ju då mycket snabbare då.

Jag och läkaren kom överens om att prova bedöva. Jag så rädd och hyperventilerade och gömde mig i mössan.. jag var så rädd. Men det gick faktiskt bra! Ont som fan, men jag är så glad att jag lyckades låta läkaren sy det. Han var jättebra. 

Vi har bokat tågbiljetter nu! Åker upp till Stockholm torsdag kväll och hem igen på söndag. Depechekonserten betyder verkligen allt just nu! Jag har lovat och mer eller mindre garanterat att jag inte kommer göra något självdestruktivt innan den. Ingenting ska få hindra mig för att åka! Jag SKA dit! 

Håller på art lyssna in mig på deras nya skiva. Den är bra! 

Ebba kommer hit idag och stannar till fredag. Älsklingen mig! 

Jag har biljetter!

Nu har jag mina biljetter till Depeche! Fick dem idag. Om exakt två veckor sitter jag i publiken på friends arena och kollar på det bästa bandet i historien. Jag längtar så jag håller på att dö! Deras förra konsert de hade i Sverige missade jag. Jag hade biljetter och allt, men jävla rättspsyk lät mig inte åka.. därför är jag så glad och det är så viktigt för mig att verkligen gå på denna spelningen! Det blir jag och mammi som ska gå. Detta blir den femte konserten med dem som jsg går på! Har såklart en önskelista på låtar som jsg vill att de ska spela. De har ju gjort så många skivor och låtar så alla kommer ju inte spelas. Prio just nu är att lyssna in mig på den senaste skivan! 

Måendet är väl inte jättebra, men nu har jag en jävligt stor motivation. Jag ska klara av att ta mig till Stockholm och gå på konserten. Ingenting är viktigare just nu. Jag har ätit lite både idag och igår. Jag orkar inte mycket. Ibland är det till och med jobbigt att gå ut med Ebba! Hon är här nu från i torsdags. Jag har planer på att ge mammi min våg, men det brukar bara hålla nån dag eller två, sedan får jsg panik och tar tillbaka den..

Jag tar mycket vb för att orka med dagarna. Ångesten är inte rolig. Men tankarna på att ta tabletter eller något annat dumt finns inte. Forkus nu är liksom 100 % på konsterten. Det ska bli kul att de spelar på friends arena. Har aldrig varit på en så stor konsert förut. Såklart att det är väldigt sorgligt att jag inte får stå allra längst fram, men jag får gå och det är det som räknas!

Då var man hemma igen!

Jag skrev ut mig i onsdags. Kände att jsg verkligen ville hem. Kanske inte mår direkt så mycket bättre, men så pass att jag klarar av att vara hemma. Och det absolut bästa med att bara hemma, jag har min våg! 

Igår var Ebba hos veterinären för att kolla upp en stor knöl som sitter på hennes revben. Veterinären kunde inte säga vad det var för knöl men eftersom Ebba inte har ont av den låter vi den bara. Det var ingen fettknöl, den sitter ganska djupt.

Nu i påsk ska jag vara lite hos mammi och lite hos pappi tror jag. Jag ska unna mig något gott nu i påsk! 

Idag har jag träffat min läkare. Gav mig ingenting. Hon nämnde en sak som fastande i min hjärna. Det var bara en liten, liten kommentar, men som sagt så fastande det. Hon frågade om jag trotsade! Att ju mer någon försöker hjälpa mig, destå mer trotsig blir jag. Menar hon att jag till exempel inte äter på ren trots för att personer min omgivning försöker få mig att äta? Det ska i alla fall hållas en vårdplanering och jag ska fundera på vad jag vill och vilken hjälp jag vill ha. Men jag har ingen aning. 

Jag har i alla fall fått ett positivt besked. Mina poäng jag samlat på mig nu på miroi (USKutbildningen) kan jag räkna in i mina poäng jag behöver för min högskolebehörighet! Så sammanlagt nu har jag nästan kommit halvvägs! Har nu 1050 poäng och behöver 2400! Ska söka in till två eller tre kurser till hösten. Och då avsluta USKutbildningen. 

Det är fan sjukt hur dyrt det är att ligga på sjukhus. Har fått vårdräkningar på 2000kr. Kul, nej! Att det ska kosta så mycket pengar att vara sjuk och behöva ligga inne....? 

På sjukhus igen

Jag befinner mig nu på avdelning 23 igen. Kom ner hit i tisdags kväll. Jag tog en överdos i måndags men kom in till akuten tidigt efter att jag tog dem så jag fick dricka kol. Min lever hann inte ta så mycket skada. Fick ligga med dropp i 20 timmar (bara) denna gång. Och när de skulle ta prover, som de gör hela tiden, tog de blodet direkt ut en nål som satt i ena armen. Väldigt skönt att slippa bli stucken gång på gång. Jag fick inte ta mina tabletter då de kunde påverka levern så när jag kom ner till 23:an hade jag inte sovit på väldigt länge. Jag har sovit så illa den senaste tiden men de två senaste nätterna här på avdelningen har jag sovit jättebra! Och det har varit så skönt! 

Jag fick först ett dubbelrum som jsg inte delade med någon men sedan fick jag byta till ett enkelrum då de behövde dubbelrummen. Jävligt skönt, då slapp jag bli den som behövde dela. 

Mitt mående är i totalt botten! Mår riktigt jävla dåligt. Ångrar i mellan åt att jag berättade att jag svalt tabletterna och att jag hellre velat att jag skulle dött. Jag ser ingen utväg ur detta hemska mående. Jag vet inte vad fan jag ska göra för att kunna må bättre... jag orkar inte ha det såhär!!

Vi har nu kommit fram till att jag inte kommer klara av att ha ståplats på Depeche mode tyvärr. Så vi håller på att försöka få tag i sittplatser i stället. Vilket känns rent ut sagt förjävligt eftersom att lyckan att stå längst fram på Depeche är så stor! Men huvudsaken är att jag får se dem. Ståplats eller ej. 

Ska sätta in en annons om att vi önskar byta mellan sitt och ståplats. Förhoppningsvis är der någon som vill det. Konserten är om en månad. Får vi ingen som vill byta får vi sälja våra biljetter och köpa sittplats av någon som säljer. 

Skrev ut mig själv

I tisdags skrev jag ut mig själv från avdelning 23. Ville verkligen hem. 

Känns skönt att va hemma. Jag mår väl inte direkt bättre men jag kan hantera situationen och har inga planer på att skada mig själv på något vis. Livet är svårt, men det blir väl inte bättre för att jag sitter på psyk. Har väldigt svåra tankar men jag känner att jag kan hantera situiatonen så pass att mina svåra tankar inte blir till handling. 

Och nu har jag äntligen kommit hem till min våg! Det är väl det bästa med att vara hemma igen! 

Har ingenting planerat, och jah känner väl mest för att lägga mig under täcket i soffan och kolla på film.

Jag åkte hem till mammi igår men jag ville hem idag så hon skjutsade hem mig. Kände mer för att vara lite ifred. 

Jag var inte i stallet i torsdags. Min energi var i botten och jag hade heller ingen lust . Men jag tänker åka dit på torsdag om jag har lust vill säga. Orkar jag inte kroppen orkar den inte och då får jag väl avbryta. 

Jag tar nozinan, propavan och melatonin för att kunna sova bra. Jag är uppe på nätterna och det är väl inte så kul. Tar även vb om dagarna. Dock har theralenet börjat smaka outhärdligt och äckligt! 

Ikväll är det talang, det gillar jag starkt! Så det är kul! 

Sjukskriven

Nu har jag varit här på avd 23 några dagar. Der känns bra, men samtidigt dåligt.

Jag sätter mig ihopkrupen utanför expen när jag behöver hjälp eller vill något. Men jag har blivit totalt ignorerad av personalen. De låtsades som om jag inte fanns. Kunde sitta länge länge och bli mer och mer frustrerad. Men vi har pratat med personalen om det går mycket bättre nu. Aldrig kul att känna att man inte syns.

Det har gjorts lite medicinjysteringar. Som jsg hoppas sao hjälpa mig att må bättre. 

Mitt mående är verkligen i botten. Orkar ingenting då jag känner mig så nere och ångestfylld. Riktigt jobbigt. Men jag har fått hit min kedjeväst nu och den hjälper mig en hel del. Är uppe en del på nätterna vilket inte alls är kul, att ligga i sängen och titta upp i taket. Nej, inte kul! 

Jag har blivit sjukskriven från skolan på obestämd framtid. Känns bra. Men jag tror inte att jag kommer komma tillbaka. 

Jag får närstan inte i mig någonting som innehåller näring. Jag föll ihop härom dagen. jag blir trött av att gå. Det har liksom blivit en spärr. En spärr som stoppar och hindrar mig från att ge kroppen det den behöver. Jag är rädd, jag är rädd för att ge kroppen näring. Och för varje dag som går blir det bara svårare och svårare. Men jag vil inte bryta detta. Jag vill inte ge kroppen näring, kanske för att jag vet hur jävla svårt det är pch hur jävla rädd jag är. 

Men visst finns det dagar då jag kan få i mig något extra. Idag har jag ändå fått i mig betydligt mer energi och näring än jag brukar.. men jag behövde detta, säger min kropp medan hjärnan säger tvärt om! . det känns förjävligt! Men nu jag har laddat med lite energi i alla fall

Avdelning 23

Jag har bytat avdelning. De kom till mig på fredagen på PIVA och Sa att jag skulle plocka ihop mina saker omgående för arr byta avdelning. Anledningen var att PIVA behövde platser inför helgen. Jag befinner mig nu på avd. 23. Var så jävla rädd då jag klev innanför dessa dörrar då jsg aldrig varit på denna avdelningen förut. Den är jättestor och har dubbelt då många vårdplatser som PIVA. Har irrat bort mig en del men nu börjar jag hitta. Jag trivs mycket mer på 23 än PIVA! De har skaparrum, musikrum, träningsrum, tv-spelrum m.m. Blev positivt överraskad.

Dock ett stort jävla minus (helvete) är att jag inte ha ett eget tum. Jag delar med en kvinna som som tur var var borta hela helgen men har nu kommit tillbaka. Typ min största skräck! Får nästan panik av bara tanken! Dessutom har de två stora fina rastgårdar. En rökfri och en "vanlig"

Men min familj är hos mig mycket. Dock är de strängare med besökstiderna här. Men jag får gå ut med mina anhöriga så det är skönt! Dock är motivationen, ångesten och orken något som får mig må så oerhört dåligt! Kommer säkert ha läkarsamtal i morgon. Då får vi ve vad doktorn säger. 

De tog vikt på mig igår. Det gick bra. Då vi gjorde det på mitt sätt. Först och främst är morgonvikten den enda vikten som egentligen räknas. Sedan får personalen vända sig om och jag får titta först och då avgöra om de får se.

Maten går som det går. Det är inte myckrt jag får i mig om dagen. Men mjölk är en klar favorit. Det känns som om det inte ens är lönt att försöka är mat eftersom jag vet att det är så svårt och inte går så värst bra. Men jag har dock några saker som jag äter lite då och då. 

Var hemma i lägenheten igår då jag var tvungen att hämta en medicin som de inte hade här. Då passade jag på att hämta min lågkalorioboy. Jag lyxar till det ibland och lägger i (mycket) äkta mjölkchokladi! Lite vardagslyx förtjänar man ibland. De började erbjuda näringsdrycker. Men de har slutat med de då jag tackade nej varje gång. 

De har tagit nya leverprover på mig. Fortfarande inte helt bra men en bra bit påväg!!  

På PIVA

Nu är jsg på PIVA, men skönt nog är det i Varberg så min familj kan komma till mig oftare.

Jag fick ligga med dropp i många dygn. Då mina levervärdena steg och steg, utan att läkarna hade någon förklaring. Sedan kom läkarna på det! Anledningen till att min lever mådde dåligt och fick sllt sämre värden var för min kropp lider av näringsbrist! Påsåg vis vi dom förstå varför jag inte svarade på behandlingen! 

Tog nya prover idag, min lever mår bättre, och värdena är på väg neråt till det normala. 

Blev lite rädd, de sa på AVA att om jsg skulle fortsätta med så höga värden/högre kunde det bli aktuellt att skicka mig till Göteborg. Men som tur var började mina värden bli bättre!! Och då kunde jag flyttas över till PIVA. 

Har sån ångest. Jag har precis får vb... jsg har inte ätit så mycket den senaste veckan, och jag hade gått ner lite til i vikt. Tänkte då att jsg kunde unna mig något gott,  vilket jag gjorde. Men som jag ångrar starkt! Varför gjorde jag det ens, min dumma hjärna är arg på mig..! Jag var så hungrig och sugen på något annat är lightläsk och mjölk... vilket är det som jag brukar få i mig på en dag.

Jag skäms... jag skäms något fruktansvärt! Varför ska jag, som enligt min hjärna, äta det jsg precis gjorde. Varför ska jag äts när jag vet art jag bara kommer må dåligt.

Dock gick jag och mammi till Willys idag, som ligger väldigt nära. Mådde så dåligt kroppsligt att jsg fick sätts mig ner i bland.. så det var behövligt men det känns förjävligt!  

Fick höra att de ska ha lite koll på vad jsg äter här.. jag vill inte. Min ensak! Ingen annans. 

Hoppade över ridningen idag. Mår skit och jsg orkade inte och ville inte...,

Nr 2, det hände igen

Jag skrevs ut från PIVA dagen efter jsg lades in där. Fick träffa en jävligt kass läkare som iprincip inte träffade mig i fem minuter ens och beslutade att skriva ut mig.

Men sedan åkte jag hem. Men på fredagen hände något igen. Jag svalde ännu mera tabletter. Så nu ligger jag på AVA. Och får medicinför att min lever ska må bättre. De vet inte när jag får komma härifrån då min lever inte mår så bra. Den är inte jätteskadad men de vill att mina värden ska bli bättre innan jag får åka härifrån. Har legat med droppet ett bra tag nu. Började med det natten mellan fre-lör och ska stanna ännu en natt med det inkopplat. Jävligt tröttsamt! Trodde verkligen att jsg skulle få komma härifrån i går kväll/i morse, men inte då... Jag får lämna blodprover om och om igen. Så hela mitt vänstra armväck är helt förstört! Eftersom jag har så mycket ärr finns det i princip bara två ställen att sticka på. Men nu behöver jag förhoppningsvis inte lämna mer blod föräns i morgon. 

Min fina familj är här hos mig mycket! Och idag kom min älskade syster också! 

Jag har världens bästaste familj. 

Vad som händer efter detta vet jag inte. Fick träffa en läkare från psyk innan jag lades in på AVA men det var för att de ville vara säkra på att jag inte ska skada mig medans behandlingen pågår. Och det lovade jag att jag inte skulle göra! 

Jag hade kaliumbrist så jag har börjat medicin mot det. Men just nu tar det emot att svälja tabletter. Jag mår illa av bara tanken! 

Inlagd

Ja... nu har jag hamnat på PIVA, men i Halmstad, ej Varberg. Fanns ingen plats i Varberg men det gör inte så mycket. Vill egentligen hellre till 19 men det är fullt där nu. 

I måndags kväll tog jsg en burk tabletter. Efter en stund ringde jsg mamma och vi åkte till sjukhuset. Kändes så konstigt, har ju inte varit där på flera år!

Men det beslutades att jsg skulle läggas in för hjärtövervak. Dock fanns det ingen vårdplats i Varberg. Så jag fick åka ner till en medicinavdelning i Halmstad. Fick åka ambulans mitt i natten. Men hjärtat var der ingen fara med och i går vid typ 17 flyttades jsg till PIVA. Dock är denna inläggning inte under LPT. Och det är jävligt skönt, men konstigt känns det lite.

Jag har fått ta en jävla massa blodprov. Men mitt kaliumprov har jsg fått ta tre gånger nu. Man undrar ju om det är nåt fel på provet. Kanske har kaliumbrist. Det hade jsg för några år sedan. Men det var en väldigt grav brist. Fick ligga på sjukhus med dropp och hjärtövervak. 

Det är lite surt, folk har filmat här inne så det hade blivit mobilförbud. Man får bara ha den i ett "mediarum". Men pappi kommer hit i kväll och har med min dvd. 

Livet är fan inte kul just nu. Orkar fan inte må såhär dåligt! Ångesten är hemsk... ena stunden vill jag leva, andra stunden orkar jsg inte mer och vill göra slut på mitt lidande.

jag har fått en ny vb insatt. Istället för theralenet. Ska tests den. Förhoppningsvis funkar den bra med nozinanen. 

Får inte ha min mössa heller, vilket är fruktansvärt då den ger mig trygghet. Låter konstigt kanske men det är så. Mössa=trygghet

Det är lite svårt just nu

Nu sitter jag hos min fina mammi med Ebba bredvid mig. Snart börjar fångarna på fortet och min favoritgladiator (Bullet) är med så det ska jag absolut se! 

Jag fick reda på resultatet på provet, C blev det och jag är chockad! Att det gick så bra fastän det kändes katastrof! Nu väntar jag på rättning av senaste inlämningens resultat, blir jag godkänd på den är ytterligare en kurs klar! 

Har nästan beslutat mig för att hoppa av, är dock inte helt säker så jag fortsätter vidare. Började på Medicin 1 i måndags, och ser blir nog den intressantaste kursen hittills. Har verkligen megaångest redan nu inför nästa praktik, jag vill INTE gå ut på praktik igen! Fy.... men jag gjorde klart hela denna veckans plugg i onsdag och sedan lite inför nästa vecka idag. Så förhoppningsvis blir senaste inlämning godkänd så jag kan helt slappna av hela helgen. Igår var jag ledig hela dagen och nästan hela dagen idag. Så skönt!

Jag var på vpm idag. Min kontakt säger att jag måste börja få i mig näring, och har erbjudit näringsdrycker. Men jag är inte intresserad för fem öre för det. Jag vill inte ha näring och massor av kalorier! jag Vill inte ha mer näring i kroppen, inte mer än den får nu! 

Skadetankarna är fan inte roliga just nu. Ångest dagarna ut och jag orkar inte... vill inte må såhär längre. Jag vill inte att skadetankarna och matspöket ska ta så stor plats i min vardag. Men dessa tankar kring mat och allt som hör till är i mina tankar hela jävla dagarna.. Hela tiden, från jag vaknar till jag somnar, och det är tröttsamt. Har mörka tankar ....

Ikväll beställde jag lite filmer. Det blev en Astrid Lindgren samlingsbox. 23 filmer som ligger i en kappsäck. Sedan hela mediumboxen och hela Skärgårdsdoktorn! Ser fram emot att få hämta ut dem! Har inte beställt filmer på länge! Astridboxen kunde man köpa enbart filmerna eller kappsäcken men  fick man lägga till 200, och det tyckte jag det var värt! 

Helt åt skogen, jag orkar inte

Mitt mående är helt i botten. Mår skit rent utsagt. Har sån fruktansvärd ångest och suget efter självskada är starkt! Jag funderar på att hoppa av skolan. Dels är jag inte säker på om det är detta yrke jag vill ha och om jag klarar av att jobba med människor på det sättet som yrket kräver. Sedan mår jag så jävla dåligt att jag bara vill skita i allt... har så jävla jobbiga och svåra tankar.

Jag hade prov igår i vård och omsorgsarbete 1. Var jättesvårt då jag hade pluggat på fel saker, vilket är jävligt irriterande då jag pluggat in instuderingsfrågorna som man ska till prov men det kom med så mycket annat. 

Ibland mår jag så dåligt och tankarna är så jobbiga att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Men jag har Ebba en del nu, min underbara puppa som är ett så bra sällskap! 

Men känslan angående skolan är att hoppa av. Jag kan ju hoppa av och sedan bara hoppa på igen om jag skulle vilja, så det är inga problem. Men som sagt så tror jag inte att jag kommer och vill klara av yrket! 

Jag plockade ur batteriet ur min våg då den bara ger mig ångest. Och slängde ner det i en låda led massa kläder. Inte ens ett dygn senare fick jsg panik och tömde hela lådan på golvet i jakt på detta lilla, lilla batteri. Och jag hittade det som tur var! Vill liksom inte våga mig så mycket som jag gör men jag måste annars får jag panik. Min morgonrutin är att först våga mig med kläder och okissad. Sedan kissar jag och väger mig igen med kläder och till sist väger jag mig hel naken. Plus 5737385 på hela dagen. 

Inte helt godkänd

Ja, i fredags gjorde jag min sista dag på praktiken. Och ja... jag blev inte godkänd på det här med kommunikationen, vilket känns förjävligt! Jag har gjort mitt allra bästa, och jämfört med hur jag var i börjar har min utveckling varit enorm! Och det tycker jag är det man ska jämföra med. Och faktiskt ha med i bedömningen att jag faktiskt har den diagnos jag har. Det som tar en vecka för en annan kanske tar 8 veckor för mig. Jag är rädd för gamla människor då jag tycker det är så jobbigt att kommunicera med dem när de hör, ser eller inte själva kan svara tillbaka! Men jag var där i fyra veckor, och jag utvecklades och gjorde det bästa jag kunde utifrån mina egna förutsättningar. Och det tycker jag faktiskt att min handledare skulle räkna in i bedömningen och ta hänsyn till eller vad jag ska säga. Vad detta innebär vet jag inte. Och vafan, jag vet precis vad jagska jobba med, Jag vet att jag har stora kommunkationspriblem, men jsg gjorde ju mitt bästa och man borde ju räkna in detå bedömningen. Och vad hade det gjort om handledaren satt mig på lägsta betyget mej ändå godkänd, eftersom jag gjorde mitt absolut bästa! Om jag måste göra om praktiken eller nåt sånt. Det hoppas jag verkligen inte. För det vill jsg inte! Ska prata mer med min lärare i morgon. 

I morgon är det dags för stallet igen vilket jag verkligen ser fram emot! Red i min nya grupp förra veckan och det gick bra. Dock har jsg blivit bortskämd av att rida i en grupp med endast tre andra så det kändes väldigt trångt. Och jag har en teori. Vet inte om det stämmer. Men jag har fått för mig att jag bara har växlat mellan de två hästar jag har för att jag vägt för mycket för att få rida på de andra. Och nu har jsg gått ner lite i vikt. Så jag får se om den stämmer, eller om de låtit mig rida bara de hästarna för att jag känner mig trygg med dem, i alla fall den ena och känner dem. Dum teori kanske, men det är så jsg tänker... 

Mitt mående är väl inte der bästa. Det är upp och ner. 

Dock skulle jag vilja ha en ny vb som inte för att jsg blir så tung i huvudet, speciellt dagen efter. Det gör ju att jag undviker att ta den på kvällen om jag ska till skolan dagen efter. Men jag har min älskade kedjeväst och den hjälper faktiskt en del! Men jag har väldigt jobbiga och svåra tankar som är så svåra att bli av med. 

Ebba har varit hos mig lite nu och hon är så underbar! Hon är en bra medicin mot ångest! 

Mår sådär

I morgon gör jag mitt sista pass på östergården. Det ska bli skönt att sluta faktiskt. Det har varit jobbigt måste jag säga, men jag har lärt mig otroligt mycket! Jag har fått testa på mycket och iakttagit mycket. 

Men min handledare säger att jag har brist i kommunikationen med de äldre. Men jag har gjort mitt bästa! Jag har så svårt att kommunicera med de äldre på ett bra sätt. Och jsg har svårt att ta initiativ.. men det är den jävla Aspergerns fel! Fan, ibland vill jag bara ta den, eller en del av den och lägga den i en låda och stoppa undan i garderoben. Aspergern är en del av mig, en del av den jag är! Men ibland hatar jag den som in i helvete! 

Får se hur min bedömning ser ut i morgon. Om msn kan bli underkänd vet jag inte, men risken finns! Vet inte riktigt vad det skulle innebära i min utbildning! 

Mitt mående går neråt.. Jag tror jag är på väg in i en sämre period. Men den kanske är över. I helgen eller så fortsätter den länge, det kan jag ju aldrig veta. Jag är trött på allt. Vill typ inte börja plugga igen på måndag. Men jag ska så klart göra det. Jag tänker inte riskera min utbildning bara för att jag mår sämre. Även om jag gärna skulle vilja skita i den ett tag. 

Ebbisen som här i natt! Hon är så underbar och en fantastiskt medicin mot ångest. 

Ibland ligger jsg och tänker på döden. Är det fel att jag ibland önskar att jag inte hade slutat skada mig själv, för då hade det det inte varit något problem att göra det nu? Men efter över 800 dagar som självskadefri vore det ett otroligt stort nederlag, något som jag skulle ångra mig resten av livet. Jag har absolut inga planer på att skada mig, aldrig att jag gör det, men ibland önskar jag att jag kunde göra det. Och matspöket har invaderat min hjärna totalt  

Kedjevästen är min vän nu!

Men ikväll, då är det ridning! Helt galet vad jag ser fram emot det! Det är första lektionen för denna terminen. Har bytt grupp nu (inte mitt val). Så det är såklart lite nervöst. Jag har inte ridigt med de andra förut tror jag, men jag har min vanliga lärare i alla fall!

5 pass kvar!

Nu har jag bara 5 arbetspass kvar på östergården! Känns helt sjukt att tiden gått så fort. Det är lite tråkigt att det börjar närma sig slutet då jag nu börjat komma in i det! Jag får göra en del saker, som att bädda sängar, servera mat, duka osv. Inte så mycket "omvårdnad" utan mer allt runt omkring. Men jag har inte uppnått alla mål än. Jag trivs ganska bra måste jag säga. Men ja, det är lite jobbigt att se så sjuka människor. Blir ibland lite rädd för att bli gammal om man ska bli så dålig. Håller på med min APLinlämning nu. Och måste även göra lite instuderingsfrågor innan praktiken är slut så jag slipper ha så mycket i slutet av kursen. 

Jag är nu ledig idag och på fredag sedan jobbar jag helg. Skulle egentligen jobbar tis-fre nästa vecka men tidningen börjar på torsdag och jag skulle egentligen jobbat kväll, men jag jobbade igen det förra veckan. Ska bli så kul att börja rida igen. Dock har de lagt ner min grupp då vi bara var fyra stycken. Vilket var väldigt tråkigt då det varit en sådan lyx att vara så få. Men jag fick välja att antingen gå i samma grupp som de jag ridigt med nu eller ha kvar min lärare. Jag valde såklart min lärare då hon är så bra! 

Om ca 1 kg har jag nått min målvikt jag satte upp när jsg bestämde mig för att gå ner i vikt, vilket var 72 dagar sedan om jag räknat rätt. Frågan är om jag vill stanna där eller fortsätta neråt. Jag befinner mig på en hälsosam vikt, så det är liksom ingen fara om jag går ner lite till. Jag följer fortfarande dieten men jag lägger in lite andra saker ibland. På fredag ska jag och mamma äta hotellfrukost! Det ligger en trevligt hotell som heter Havanna i närheten där mammi bor. Har faktiskt aldrig varit där. Men enligt mammi har de sådant jag kan äta. Såsom yoghurt och grädde till exempel. Så det tänker jag unna mig! 

Kanske nöjer jag mig med vikten, äter mer och stannar där, eller ner lite till. Jag vet inte. Eller så kanske det blir fel och jsg går upp allt jag gått ner. sedan jag var 13 år har jag aldrig haft en stabil vikt. Upp och ner, ner och upp hela tiden. Det är inte länge jag kan behålla en vikt jag står på. Max några månader vilket är jävligt irriterande. Antingen upp en ner... 

Lättat mitt lilla hjärta

Det gör väl sådär med praktiken. Har jobbat nu mån-fre så äntligen är det dax för lite helg. 

Jag hade utvecklingssamtal med min lärare på miroi och min handledare på östergården. Det gick bra! Jag har fått några mål som jag ska uppnå. De är att borsta tänderna, duscha/tvätta och mata de äldre. I början av veckan fick jag göra lite småsaker, som sedan stannade av. Mycket på grund av min egen förmåga att inte kunna ta egna initiativ, vilket jag har så jävla svårt för. Vissa dagar går jag hem och är glad, medan vissa går jag hem och är ledsen. Jag känner mig så jävla värdelös som inte själv kan erbjuda mig att hjälpa till, även med de enklaste grejerna som till exempel att duka. Men idag fick jag nog. Jag hade inte min vanliga handledare idag, då jag bytt bort en dag längre fram så jsg fick jobba idag istället. 

Då skulle jsg fråga "kan man få underkänt i praktiken". Efter jag ställt frågan bara flöt allt på. Alt som tyngde mitt hjärta fick jag ur mig. Jag berättade min ängslan och rädsla över att ta egna intiativ, att jag inte alls vill vara såhär tillbakadraget egentligen men att det är så svårt. Jag berättade att jag själv inte vill fortsätta att bara stå och glo som ett fån för att jag är så rädd att erbjuda min hjälp. Jag sa också att om jag fortsätter som jsg gör nu kommer jsg definitivt inte nå mins mål. Att jag måste börja successivt för att detta ska fungera. Jag sa också att jag har så svårt med de äldre som hör dåligt då jag tycker det är ganska jobbigt att höja rösten. Fortsätter jsg som jsg gör nu kommer jsg inte klara der här!

Jag ska prata lite mer med min handledare som jag kommer träffa på måndag så vi kan se tillsammans vad jag möte göra för att det ska bli bra! Fick en liten ide av en som jobbade idag. Jag ska bog skriva en lista på vad jag känner att jsg vill klara av, och vad jag kännner att jag behöver för att uppnå dessa mål.

Jag är så jävla glad över att jag på helt egen hand klarade av att föra detta samtal! Som sagt så kände jag mig så otroligt lättat efter samtalet!

Idag har jsg varit på stan, slutade 13.30 och hade tid op vpm 16. Så jag gick ner på stan, kollade lite i affären och sedan satte jag mig och tog en pepsi max på ett café. 

Min lärare på miroi sa till mig att strunta i varningarna som jag får på de inlämningnarna som inte lämnas in eftersom jag är på praktik. (Började praktiken två veckor innan kursplanen så de kursen som ska in nu tar jag efteråt istället). Jag fick varningar att on inlösningarna inte kommer in kommer min kurs inaktiveras. Så jag hade lite panik, men det är löst nu! 

I helgen ska jag mest chilla och ta det lugnt och njuta av ledigheten. Gud vad jag uppskattar lediga dagar nu, sedan jag började på praktiken!! 

Idag har jag lyxat till det ned Philadelphia istället för bara shakes! Yum yum! Det var sjukt gott alltså! 

Men en sak vet jag, att arbeta med äldre än ingenting jag vill göra framtiden! 

Handbok

I morgon börjar jsg på vecka två på praktiken. Förra veckan gick bra. Kunde gått bättre men ändå helt ok. Jsg har nte fått göra någonting alls. Men i morgon ska jag börja med lite små saker. Blir så fruktansvärt segt att bra titta på en hel lång dag. Jag har sett både det ena och det andra. Vissa gånger var det faktiskt jobbigt att se, hur sjuk en människa faktiskt kan vara när den blir gammal. 

Jag har jobbat både kvällspass och dagspass. Det var lite tufft att sluta 21.15 (fick gå lite tidigare) och sedan börja 07.00 dagen efter. På min rast går jag alltid till Willys och köper en pepsi max, yum yum. Och det har visat sig att det absolut funkar att följa min diet även när jag jobbar! Vi äter alltid en gemensam frukost och då funkar det alldeles utmärkt att dricka en shake. Sedan går jag ju iväg på lunchen och då funkar det också alldeles utmärkt att ricka en shake. Så jag är VÄLDIGT lättad! Jag har varit på både G och H sidan men jag måste nog säga att jag trivs bättre på G! 

Jag beställde den bok härom veckan. En handbok i vård och omsorgsarbete! Den är så sjukt bra! Innehåller nästan 100 praktiska vård och omsorgsuppgifter. Nästan varje uppgift är beskriven med bilder så man tydligare kan se hur man ska göra och de beskrivs på ett mycket detaljerat sätt och den är mycket lätt att förstå. Dessutom står uppgifterna i alfabetiskt ordning. Mycket nöjd! :-D 

Idag ska mammi och jag städa ut julen hos mig. Och städa så klart. Ser inte fram emot det men blir alltid lika nöjd efteråt!

Första dagen på praktiken!!

Nu sitter jag i min soffa med täcke och min underbara värmefilt det har varit en lååååång dag.

Jag gick upp 5(!) då jag behöver en bra tid på mig att vakna till ordentligt när jag ska göra något. 

Gjorde mig iordning, packade väskan med kläder, skor och mat. Det blev en shake till frukost och soppa till lunch. Sedan begav jag mig till östergården, som då är min praktikplats. Var inga problem att hitta, trots att mitt lokalsinne är typ i botten. Jag började klockan 7. Var där en liten stund innan. Möttes av en personal som gav mig kläder. Det var en så sjuk känsla att faktiskt ha på mig "riktiga" arbetskläder. Kändes grymt faktiskt. Sedan pratade jsg och min handledare lite. Som sagt ska jag vara hennes skugga eftersom jag är helt ny med absolut inga erfarenheter i detta yrke (inte i något). 

Jag följde henne och hon hjälpte de boende med morgonrutinerna. Sedan satte sig alla personal och åt frukost tillsammans. Drack min shake och det kändes bra! 

Min osäkerhet är extrem, men det ser jag inte som ett problem. Med tiden kommer det lösa sig automatiskt, det tror och hoppas jag på!  Det var mycket personal i dag så det blev lite tid man bara satt och pratade. Eller jag lyssnade mest ;-). På min rast fick jag gå ner i personalrummet och äta. Det var bara jag i princip så det kändes bra att då sitta ensam och äta min soppa. Jag bytte sedan kläder för att kunna röka och gå till Willys. (Hade panik i morse då min deospray nästan var tom). Innna lunch var jag ganska trött men sedan kändes det bra. På slutet satt jag och min handledare och löste korsord med två små damer som bor där. Det var trevligt! Kände mig lite tveksam ett tag om jag verkligen skulle klara av att vara där med alla gamla i fyra veckor. Men mot slutet började jag bli mer säker att det visst kommer att gå bra! Förhoppningsvis blir det lättare om jag lär känna de boende lite mer...  men personalen som jobbar där är så trevliga hela bunten!! 

  I morgon börjar jag 7 igen. Så det blir snart till att sova för att gå upp tidigt igen ;-). 

Btw så har jag börjat trappa ner min sömnmedicin. Tar melatonin två stycken varje kväll, men bara 0-1 propavan i stället för två varje kväll. Konstigt nog är jag mycket mer utvilad än när jag tar dem! Jag vaknar inte med huvudvärk och inte med världens tungaste ögonlock! Så det ät skönt att slippa, speciellt när man ska upp klockan 5;-) 

Imorgon ska jag eventuellt ha med mig yoghurt till frukost! 

Träffat min handledare

I Ikväll har jag och min fina pappi varit på bio! Vi såg "Passengers". Den var jättebra, men så klart en var för Jennifer Lawrence var ju med! Mycket spännande, den rekommenderar jag att se!

I eftermiddag har jag varit hemma hos pappi och chillat :-). Vi kollade på film. 

I dag har jag varit på min praktikplats och träffat min handledare! Jag ska bara på ett äldreboende. En somatisk avdelning. Det gick mycket bra och det kändes lugnande inför praktiken. Är så sjukt nervös alltså!

Jag fick sällskap till avdelningen av en personal då jag aldrig varit där innan. Men jag skulle vara där 11.00 och det tar bara ca 20 minuter att gå dit. Vilket är skönt då det kan eventuellt kan bli svårt att cykla om det blir is! Stog vid dörren i flera minuter och tvekade innan jag tryckte på klockan. Men sedan öppnade en kvinna dörren och jsg sa vem jag skulle träffa. Jag och min handledare satte oss och pratade. Fick mitt schema och jag börjar tisdag 07.00! Ska bli jättespännande. Eftersom jag har noll erfarenhet kommer jag vara hennes skugga den första tiden. Eller så länge jag känner. Jag berättade att jag hade Asperger, tyckte det var viktigt att berätta. Berättade även om mina ärr då arbetskläderna är kortärmad. Hon ss att med de omständigheterna är det okej att ha en långärmad tröja under. Så det kändes väldigt bra. Dock kommer detta jävla problem som ALLTID ställer till det för mig.. maten! På en hel arbetsdag sa hon att man ska ha med sig två mål. Så om jag börjar 7 ska jag ha en frukost och en lunch med mig. Frukosten är inga problem. Då kan jag ju ha med en shake eller typ yoghurt eller liknande. Men vafan ska jag ha i min matlåda till lunchen?! Ska var där i fyra veckor. Är det ok att ha med samma mat varje dag? Kan jag ha med naturdiet till huvudmålen? Många frågor... tänker minsann INTE sitta och sitta på när de andra äter. Så något måste jag i alla fall ha med! Det kommer lösa sig, det vet jag. Jag måste bara komma på hur.

Hon var även så snäll. om det är lugnt kan jag få sätta mig och jobba med det arbete som är förknippat med praktiken. Så det känns bra. 

Har köpt en ny smak av pulverdieter. "Banan karamell". Det är jättegod. Den senaste tiden har jag faktiskt fuskat lite. I Hongkong drack jag annat än bara dieten (har även ätit sådant som verkligen gått emot dieten en dag) Men nu kanske börjar der bli läge att trappa ner med pulvret och börja med lite annat.