Ute på varbergs hemsida

Nu har Jag varit här ett tag. Jag mår inte direkt bättre. 

Men äntligen har jag fått en medicin (akineton) som hjälper mot mina hemska myrkrypningar och rastlösheten/oron jag har i kroppen på kvällarna. Har parat med personalen m.m. länge om att jag verkligen har det skitjobbigt på kvällarna och nu äntligen har jah fått hjälp!

Och snart fyller jag 26 år! Den 9/12. Känns sjukt att åren går så fort! 

Jag skadade mig förra veckan och det blev ett riktigt fult sår. Så i torsdags var jag på ortopedmottagningen och träffade en läkare. Hon klippte pch grejade lite med såret, så gott det gick pga smärtan. Hon sa att det kunde bli aktuellt med operation om såret inte blivit bättre till idag då jag var där igen. Såret såg mycket bättte ut och läkaren grejade lite med det. Men det behövs ingen op och det känns skönt! Men jag har flera besök inbokade på ortopeden denna veckan. 

Min hjärna är rejält jobbig just nu. Bossar över mig och ger mig dåliga, hemska tankar! Har ett helvete med den dummma hjärnan just nu. 

Men jag har börjat kunna berätta för personalen om hjärnan nu. Hur elak den är och vilket helvete jag har. Det är nog bra så att de kan förstå mig bättre och varför jag gör som jag gör ibland. 

Jag har även gjort en krislista med personalen dels vilka tecken som ibland kan visa sig när jag mår dåligt och sedan då hur och vad som kan hjälpa mig att inte skada mig pch att hjälpa mig att hantera den hemska ångesten. Så det år väl bra antar jag. 

Tyvärr har de inte hittat en kontaktperson till mig än men nu har mitt ärende eller "annons" eller vad man ska kalla det lagts ut på Varberg kommuns hemsida. Får hoppas att någon vänlig själ som är i Intreserad att bli min kontaktperson hör av sig! 

Det gick som det gick

Jag skrevs ut i tisdags och 23an var snälla att köra hem mig. 

Men ja... det slutade väl inte så bra. I onsdags tog jag en överdos (som jag hade planerat att göra i ca en vecka. Det var mycket därför jag ville hem) Idiotiskt jag vet!! Det slutade med att jag på kvällen hamnade på akuten. Efter lite provtagningar hamnade jag uppe på IVA med dropp och grejer. Blev lite krångel där vilket slutade med vårdintyg. Sedan natten mellan torsdag och fredag flyttades jag till 23an. Så nu sitter jag här på LPT.. kul.. eller inte. Jag har i alla fall sluppit att dela rum. 

Jag mår piss rent ut sagt och vill bara härifrån. 

Men igår fick jag världens bästa överraskning. Min mamma och syster (som bor i Gbg) hade varit i Stockholm. Och mamma skulle komma och besöka mig när hon kommit till Varberg. Personalen kom till mig och sa att mitt besök väntade på mitt rum. Så jag gick in i mitt rum och vem ser jag!? Jo min äskade syster sittandes i fåtöljen! Mamma hade sagt att hon hade en överraskning till mig. Men att det var det som var överraskningen hade jag aldrig kunnat lista ut! Jag blev så jävla glad rent ut sagt. Jag har saknat min älskade syster något enormt. Det var så underbart att få träffa henne, min älskade älskade syster. Världens bästa överraskning.

 

Jag får besök varje dag här. 

Idag var min LSShandläggare här och vi pratade om sysselsättning till mig senare när/om jag mår bättre. Daglig verksamhet alltså. Vad jag vill göra osv. Pratade lite om café eller något med djur. Gasellen ska kontakta henne när jag är redo att börja med det. Då blir det studiebesök och sånt innan jag bestämmer mig vart jag vill vara. Och jakten på en kontaktperson fortsätter. Än har de inte hittat någon som passar.

Jag ska även få som ett team. Typ som jag hade i Växjö här på 23an. Det ska ingår fyra personal som ska vara mina kontaktpersoner. Och de är personal som jag känner att jag tycker om. Så det blir nog bra!  

I dag har även min kontakt på vpm varit här. 

Och i morgon kommer min KP från gasellen hit. 

Jag säger bara en sak: tack gode Gud att det finns wi-fi här. Hade fan inte överlevt annars! Just nu håller jag på att titta på prison break. Är på säsong 3 nu. Så sjukt spännande serie. Rekommenderas stark! 

Begärt utskrivning

Jag vill hem! När jag vakande härom dagen kände jag att jag verkligen ville skrivas ut. Sen jag kom till psyk har jag fått vak och blivit av med vaket flera gånger. Nu har jag vak sen i förra veckan. Det är skitjobbigt och jag vill vara i fred! Men för att göra min tillvara lite mera lättare lyckades jag prata med läkaren för några dagar sen och få utgång med mina föräldrar. Så jag får vara ute 1 1/2 timme om dagen nu. Vilket är fruktansvärt skönt!! Så jag har varit ute nu lite om dagen sen i lördags. 

Jag mår bättre nu än när jag kom in och känner att jag skulle klara av att vara hemma. Så igår framförde jag mitt önskemål att få skrivas ut. Och eftersom jag är här på HSL har jag rätt att bestämma det själv, när jag ska hem alltså. Men innan jag kan skriva ut mig själv måste jag ha ett läkarsamtal. De tog upp det med läkaren idag om mitt önskemål men han hade ingen möjlighet att träffa mig idag! (Tyvärr). Så det blev så att jag ska träffa honom i morgon och åka hem efter det då. Och det känns väl ändå okej..! 

Jag har inte duschat sedan jag kom in till psykakuten och jag känner mig skitäcklig. Men jag vill verkligen inte duscha inför en personal. Hur kul är det!?!? Men det är ändå förvånansvärt lätt att gå på toa inför en annan människa. Men det är för att jag hade vak så extremt länge i Växjö. Men nej, det är ändå verkligen inte kul att gå på toa med någon som tittar! 

Nu hoppas jag på att det inte blir allt för sent innan jag får träffa läkaren i morgon! 

Jag tror att de har ringt härifrån 23an till gasellen och förberett dem på att jag kommer i morgon..

Bytt avdelning

Nu har jag fått byta avdelning. Igår bytte jag till avdelning 23. Det känns jättebra. När de kom och sa till mig att jag skulle byta sa jag att jag först ville veta om jag skulle få dela rum. Så personalen ringde och kollade och jag skulle få ett enkelrum. Hade det varit så att jag skulle fått dela hade jag hellre stannat på PIVA. Dock tror jag att mitt rum kanske kan fungera som dubbelrum då det är väldigt stort så det får plats två sängar! 

Jag blev av med mitt vak för några dagar sen men jag fick tillbaka det igår efter en lite incident. De sa igår att jag eventuellt skulle slippa vaket idag men läkaren ville vänta med att släppa det och fatta ett nytt beslut i morgon. 

Jag får besök varje dag av mina fina föräldrar, och gasellen har varit här ett par gånger. Jag tycker det är jättejobbigt med besökstiderna. På vardagar på det endast 17-19 och på helgen är det 14-19. Man får ta emot besök andra tider också men då får man boka besöksrummet och bara vara där inne. Så det är lite dumt tycker jag. 

Snart kommer mamma hit. De besök jag får av mamma och pappa varje dag är det jag går och väntar på från det att jag vaknar. Det är det jag ser fram emot och jag räknar ner timmarna tills de kommer! Jag går och väntar och väntar, ibland går tiden så långsamt! 

Inlagd igen

Nu sitter jag på PIVA. Det var inte länge jag hann vara hemma innan jag lades in igen.

Jag kom hit i måndags kväll. Jag hade skadat mig mycket och varit inne på akuten och blivit sydd en hel del på kort tid. 

Nu har jag vak vilket inte känns så jättekul. Jag fick vak i går efter en incident och blev av med det idag efter att jag pratat med läkaren, men så hände det en ny grej så de satte in vaket igen.

Jag fick min sista ECTbehandling i måndags och det bestämdes idag att jag inte ska få fler. Läkaren bestämde också att clozapinet ska trappas ner och jag ska få två nya mediciner. Så det hoppas jag verkligen kan hjälpa mig då läget är helt åt skogen just nu. För min del spelar det ingen roll om jag är på PIVA eller 23an så länge jag slipper dela rum! Min kropp är ganska trasig nu med sår och stygn.. Jag känner mig inte direkt stabil just nu om man säger så. 

Men jag har fan fått nog! Jag vill aldrig mera sys! Jag klarar inte av bedövningssprutorna mer. Det räcker nu! 

Jag orkar inte mer nu.... tankar på döden finns där. Önskan att jag inte ska leva finns där. De tankarna kommer och går hela tiden. Fram och tillbaka, fram och tillbaka.