Fastnat

Jag har börjat på dagsjukvården nu. Jag var där i tisdags och idag. Det känns faktiskt bra! Idag pysslade jag ihop en namnskylt till mitt skåp. Blev väl helt ok iaf. Jag var bara en halvdag där idag då jag hade tid på vpm efter lunch. Så jag gick direkt efter lunchen vidare till vpm. Jag hade dumt nog glömt mina veckakkort, kom på det när jag var halvvägs till sjukhuset (dagsjukvården ligger på sjukhuset) så det var försent att vända. Men men. Sånt händer...;-)

På måndag ska jag vara på dagsjukvården kl 9 och till eftermiddagen. Vi har lite raster mellan de olika grejerna på schemat och en timmes lunchrast. Då kan man gå ut och röka tihi.

Jag har inte träffat så många andra patienter de två gångerna jag varit där. Så det har varit väldigt lugnt. 

Besöket på vpm började med en av de mest ångestladdade sakerna som finns. Att väga mig och låta någon annan se mina siffror. Men det gick väl helt ok ändå. Maten har skitit sig totalt om man säger så. Har fastnat ordentligt... Jag vet att jag måste äta men det går inte. Det positiva eller vad man nu ska säga är att jag nu skär mig väldigt sällan när jag svälter mig. Idag har jag varit skadefri i 4 hela veckor. Inga sår, inga helvetiska besök på akuten och det känns så otroligt skönt. 

Min omgivning säger till mig att jag måste börja få i mig mer näring och jag vet att de har rätt. 

Men det är så otroligt svårt! Och jag har liksom fastnat, Matspöket bara skriker NEJ!. 

Har fått en vikt jag ej får gå under om jag vill fortsätta i DBTgruppen. Att gå under den gränsen får inte hända. Jag måste få chans att fortsätta min behandling! 

Men det är egentligen inte vikten som är problemet. Det är min ork och energi. 

Ebba kämpar på! Vi använder blöjan med binda i som vi byter fyra gånger om dagen efter varje promenad. Hon mår bra men är lite trött ibland. Kan nog bero på både hennes ålder och att det börjat bli varmare. Igår tog hon och jag bussen till djuraffären och hon fick sina klor klippa. Vi var snabba som tusan. Hann åka med samma biljett dit och hem. De är lite snåla här i Varberg. I Hässleholm kunde man åka 3 timmar på samma biljett. Här är det 1 timme! 

I morgon blir det gekås och handla lite kläder för varmare väder! 

Det händer en del ändå

Jag har Ebba hos mig nu. Har haft henne mycket nu. Hon är sjuk. Hon har en stor tumör på hennes juver. Och den kan vi ej operera på grund av hennes ålder. Hon får absolut inte komma åt den, hon vill slicka på den hela tiden men det får hon inte för att inte göra den värre. I början använde vi en vanlig tratt, men jag ville testa en annan variant som jag trodde skulle va lite bekvämare. Så jag köpte en sån där uppblåsbar krage, hjälpte inte så det blev tratten igen. Men hon lyckades i alla fall att komma åt sin tumör, nu använder vi hundblöjor som skydd. Och då tumören vätskar så vi lägger i en binda i den. Och det funkar hittills bra. 

Hon har inte ont, vilket är huvudsaken. Hon leker, sover, äter och mår för övrigt bra. Vi tar givetvis av blöjan under promenaderna och byter bindan. 

Skulle hon börja få ont finns det inte mycket att göra. Då måste vi låta min fina fina Ebba somna in.. huvudsaken är att hon inte lider!

I måndags började jag i DBTgruppen här i Varberg. Jag kommer gå i en gång i veckan, två timmar per tillfälle. Det känns bra att saker börjar hända här i Varberg. Jag träffar min öppenvårdskontakt en gång i veckan. Det mobila teamet kommer till mig en gång i veckan. Nästa vecka ska jag på besök på psykiatrins dagvård. Det känns bra. Vet inte riktigt hur dagarna ser ut när man är där. Men det är individuellt hur många dagar i veckan man är där. Så jag (om jag börjar där) vet inte hur ofta jsg kommer va där men man får 10 veckor på en remiss. 

Nästa vecka är det även nytt SIPmöte. Förra gången kunde jag ju inte va med tyvärr. Men jag ska se till att va det denna gång. 

När jag varit på akuten har jag varit där själv. Det är något jag är väldigt "glad" över att jag lärde mig på Finjagården. 

Bemötandet jag fått på akuten har varit lite olika. Vissa är snälla och förstående och andra lite mindre. Men lösningen med lustgas finns inte här, så det har varit lite olika hur läkarna velat/kunnat hjälpa mig. Men jag har blivit lagad och det är huvudsaken ..!

Igår var jag hos tandläkaren. Lagade tre hål! Var där nån vecka innan och lagade några provisoriskt som dom igår lagade permanent. Var så bedövad att jag knappt kunde prata efteråt! Och det känns verkligen obehagligt!! Fy fan. Men förhoppningsvis behöver jag inte gå innan jag har nästa tid hos tandhygienisten i september!