Hem för att packa upp för att packa igen

Igår var vi i stallet hela eftermiddagen!
Först fick vi en rundtur på stallområdet. Det är fan inget litet stallområde!
Det finns ca70 hästar, och tio av dem är travhästar. Sen finns det då flera stall.. De hade en travbana också så klart. Och skitmånga hagar.
Sen fick vi prova att köra trav, det var roligt! Man åkte med en lärare och om man ville fick man testa fast han satt bedvid. Men det var kul, och det är ju en kurs "ridning/körning grund" så jag ser fram emot att lära mig det!
Sen fick vi rida. Men inte så länge, vi var fyra stycken på två hästar. Men lite iaf, det var fina och snälla hästar. Men när vi skulle hoppa upp var det ingen som kom upp. De hade först inte tagit fram en pall. Men sen hämtade de en.

Imorse vaknade jag 7, lite sent så jag fick kasta mig ur sängen och klä på mig och packa. Jag gjorde mig klar och hade packat på en kvart. Sen var det frukost.
Efter det skulle vi ha en svenskalektion. Jag var skitnervös alltså, jag hade inte haft en riktig lektion på tre år ju! Men läraren började med att läsa en bok, sen skulle vi börja arbeta. Jag började nästan gråta. Det såg hon men hon visade mig båset jag skulle sitta i (om jag itne redan skrivit det så har alla ett eget litet rum med dator, alltså små små rum med glasvägg och glasdörr ut mot korridåren så läraren kan hålla koll utan att störa typ och så känns det väl inte så instängt men man får ändå va ifred) och hon hjälpte mig komma igång. Men den uppgift jag börjde med var för svår så jag bytte till en lite lättare.

Sen var det förmiddagsfika och sen var det dags att åka hem. Jag vill verkligen stanna, börja skolan på en gång!
Ka kom och hämtade mig, jag var den sista som var kvar så läraren visade runt ka lite och brättade om skolan och boendet. Sen åkte vi =(
Men kommer jag in är det ingen tvekan om att jag börjar. Jag kommer absolut börja, detta är en chans jag inte kommer missa! Får jag den bara så tar jag den direkt!
Ska snart packa upp för att sen packa igen. Imorgon åker vi till stockholm för att fira påsk! Men Elina kommer på fredag. Vi åker bil upp, det kommer väl va lite segt men ibland är det faktiskt ganska mysigt. Jag längtar efter mormor och morfar och alla andra däruppe! Så det ska bli roligt, vi ska till landet! Det är min fristad. Det är nog den plats på hela jorden där jag verligen kan slappna av och bara va men samtidigt om jaag vill gå upp till stora huset och träffa släkten och snacka med det. Men vi bor alltid i gäststugan, mycket för att vi ska kunna dra oss tillbaka om det blir för mycket för mig (och även de andra). Men där mår jag som bäst. Alltså visst har jag ibland skitstunder där med men på nåt sätt är det där jag vill va liksom.

Fy fan, jag är så jävla dum...
Straffet var över, jag fick börja äta.. Jag åt mycket under Plönninge.. Åt ungefär som de andra för att de inte skulle tycka och tänka... Men nu är jag full med ångest och mår skit. Fullständingt. Vill dö. Nu blir det verkligen stenhård. Inget straff med absolut ingen mat, men väldigt stenhårt med vad jag får och inte får äta... Jag har kommit fram till att det bästa är inte att skippa maten helt, utan att verkligen tänka ut vad jag ska äta (noga noga)! Jag är ett Äckel! Att hålla på att inte äta, äta, inte äta, äta.... Det gör ju för fan att min vikt åker upp och ner som fan... Jag har fan inte haft en stabil vikt på flera år. om jag ens någonsin haft det under tonåren vet jag inte. Uppochner.... ibland bara med några kilo, ibland med lite mer kilo... Uppochner.. men fan ALDRIG stabilt. Men jag kan inte äta på nåt annorlunda sätt än vad jag gör. Ibland blir jag utan mat ett tag, ibland äter jag mycket ett tag, ibland lagom,. ibland blandat... Ibland VÄLDIGT konstigt och ensidigt. Men så är det,... Det är inte som jag vill men jag kan inte heller ändra på det... FY FAN... men jag vill fan inte heller äta lika mycet som min mor, syster, far eller andra jag ser äta. Jag brukar äta betydligt mindre änså. Jag skulle fan inte fungera om jag skulle äta fulla portioner tre gånger om dagen med allsidig varierad kost. Men fy fan! Jag hatar min fuckade kropp.... Det senaste har jag knappt ätit nåt, och nu då under plönninge har jag ätit "normalt". Och vad händer? min kropp blir som en svamp och suger åt sig allt! så nu har jag gått upp MER !! än vad jag hade gått ner det senaste. FY FAN FY FAN FY FAN.. Jag ska verklgien försöka att inte pendla så mycket alltså! Äta mer jämt, men det är svårt. med alla regler och listor och skit....
Men nu måste jag sätta mig och göra om mina listor... Det brukar ta ett tag, sen måste jag åka och handla.

triva bra som fan :D

Nu är jag här, det är super!

Igår körde vi traktor.
jag trodde inte jag skulle våga, men det gjorde jag. Vid ett tillfälle gasade jag så fort att min mössa flög av.
De andra ungdomarna verkar helt okej, men jag är älsdt men det hade jag ju räknat med.
Det har funkat bra med måltiderna också!
Igårkväll fick vi en rundtur på skolan, och nu ska vi snart få en till. Och i eftermiddag ska vi va i stallet, HELA eftermiddagen. :D:D
Men man får inte ha TV, dator eller inte ens miniDVD på rummet! Fy fan! Vad ska jag med min dator till då! Jag fick en tillsägelse igår, och ajg går ju inte ens på skolan.
Vi sover i ettornas (tror jag, vi lånar iaf några elevers rum) rum nu, de har väl ledigt nu.
Jag kommer absolut börja om jag kommer in!! (vilket jag gör, typ)
I ettan lagar man inte lunchen själva, men kvällsmaten. Lunchen äter man i matsalen men man kan säkert fixa nåt specialgrejs till mig. Och sen i tvåan och trean äter man helt i matsalen.
På tummen fanns den eget badrumm och ett litet kylskåp.
Man får även ett par ridkängor, exakta kopior av sånna jag ha. Men det är ju skitbra! Så sliter man ett par i taget :P
Jag triva skitbra häriaf! Och jag ser fram emot hösten!
Men jag pratar inte så jättemycket, men lite. Jag är pratar mer och mer hlea tiden.
Nu ska vi fika ^^

BLÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ

Snart ska vi åka, och jag är så sjukt nervös. Jag tror jag dör snart alltså. Bläää, vill spy.. har ont i magen.. är så rädd. jag är rädd att jag ska mest packning, eller fel kläder, eller va fetast, ensam tjej, eller bara med tjejer, eller att jag inte fixar att va där tills det är slut, eller att jag kommer lipa, göra bort mig, va den som ingen vill va med och alla andra blir supervänner, att folk ska tycka jag äter konstigt, eller nåt annat dumt. Guud, jagvill inte.....

Jag hatar att va tjej

Nu är det inte alls okej! Just dagen innan "prova-på-veckan" har jag svullnat upp! FANFANFAN Jag är jävligt nära att inte åka, inte om jag ser ut så här i morgon!! Helvete att man ska va tjej!! Fy fan...
Men jag kan ha "blivit normal" igen till imorgon, svullnaden kan ju försvinna lika fort som den kommer. Hoppas VERKLIGEN på det.

Idag har jag lagat maten som ska med, och lagt upp den i burkar. Sen har jag blonderat håret, så nu är det lite mindre utväxt men fortfarande inte helt jämt. Jag är inte färdig med packningen än, men nästan. Är så inihelvetes nervös! Jag kommer säkert lipa imorgon, så jävla pinsamt.
Jag kommer lägga mig tidigt i kväll, då kommer jag ha mer tid på mig imorgon, vi åker kvart i 11. Detta kommer bli mycket tufft, shit... Jag, ensam med främlingar i två dagar. Men det går säkert bra. Fast det känns inte så nu. Jag vill inte ens åka för tillfället.
Ska snart gå ut med Ebbisen, sen packa lite till.

Packa, prova kläder, packa om, prova lite till, packa om igen....

Hej jag heter Julia och jag är fri

Igår blev jag fri! Jag skulle varit på PIVA kl 12. När vi kommit till PIVA fick vi så klart sitta och vänta. Då sa jag till Ye att jag gärna skulle vilja ha en stämpel i pannan som det stog "FRI" på. Hon tyckte jag skulle fråga doktorn om jag kunde få en.

När jag gick därifrån kändes det som om hela jag lös, som om jag gav ifrån mig ett vitt sken av lycka. Jag bara log. OMG, vad bra det kändes, efter över 2,5 års LPT, 2,5 år då andra fattat beslut efter beslut som jag hatat men inte kunnat göra något åt.
För jag har inte varit bra för mig själv, inte kunnat fatta de bästa besluten. Blivit tvingad till så mycket, blivit nerbruten, blivit förstörd innifrån, blivit förkrossad , blivit kränkt. Men nu är jag helt och hållet FRI.
Det blev fin middag på kvällen. Jag lagade maten, fiskspett och grejer.
Men jag åt lite klyftpotatis och sås.. Så kvällen var sådär, men ändå okej. Jag hade ju bestämt att jag skulle äta när det var ridning. Så jag tänkte på ridningen, Plönninge och LPTt. Och kollade på "new moon" (OMG vad bra den var! mycket bättre än ettan!). Så jag fixade kvällen ganska bra ändå.

Jag håller på att småplocka och packa nu! Har handlat alla matgrejer och lite hygienprylar. Imorgon ska jag laga all mat jag ska ha med.
Jag har gjort iordning ett pennfack, fixat en mapp och kollegieblock. Packar kläder, provar kläder, packar om. Så kommer jag nog göra några tusen gånger.
Jag fick reda på att killen i min ridgrupp kommer va där samma dagar som jag. Har knappt pratat med människan men det känns ganska bra. Att känna igen någon!
Jag längtar ihjäl mig, men samtidigt vill jag inte! Jag är mest nervös om maten. Men den första måltiden är värst. Jag kommer ha med varma koppen och havregryn ifall det inte känns bra att äta sopporna jag kommer ha med.

matvrak

Haft en fantastisk dag på Nackhälle idag! Jag och Ka
Vi hade med oss jättemycket mat till djuren! Bullar, limpor, leverpastej, torrfoder m.m. så vi började med att mata alla. De är så söta allihopa!

Imorgon händer det! Jag blir av med LPTt! Som jag haft sen september 07! Vi ska ha finmiddag här hemma, jag ska laga maten så klart. Hihi. Och så passar vi på att fira Elina fått en massa MVG på nationella.
Men jag kan inte fatta det, imorgon blir jag FRI!!!!
Jag har total och egen rätt att fatta alla egna beslut! Jag ska aldrig få LPT igen! så det så! bara typ ett halvt dygn kvar som LPTad..... KNAS :D:D:D

Idag kom brevet!

Idag fick jag mitt efterlängtade brev från Plönninge! Yeay :D
Det var tydligen så många som hade anmält sig att sova två nätter att de hade fått göra om programet lite, innan fick man välja att va där mån-ons eller ons-tor. Nu hade de gjort så att man fick va där mån-ons eller ons-fre om jag fattade det rätt och sen lottade de vem som skulle va där vilka dagar. Som tur var fick jag mån-ons, vi åker till stockholm på torsdag. Men hade jag fått de andra dagarna hade vi så klart åkt på fredagen. Jag tyckte inte att de hade gett tillräcklig info i brevet så La ringde till han som håller i det, så jag fick väl svar på mina frågor tycker jag.
Man ska va där klockan 12.00 på måndagen.
Sen ska vi äta lunch. Vi ska ha en typ datalektion tror jag, se hur klassrummet ser ut. Första dagen ska vi ha två traktorlektioner, haha. Men man behöver inte köra om man inte vill, man kan åka med om man bara vill det. Vi ska kolla på maskinerna också tydligen. Och de ska ge oss en helhetsbild, hur det funkar på Plönninge. Sen ska vi gå till internatet och få våra rum där vi ska sova och träffa fritidspersonalen. Sen blir det middag.
Vi ska få en rundvandring på skolan, kolla in stallet och testa rida också om man vill.
Vet inte riktigt om jag har rätt ordning på alltihop nu, men dessa saker ska vi få göra. Vi kommer väl få göra ännu mer tror jag.
Om man äter specialmat eller är allergisk skulle man maila det, så det gjorde La. Hon frågade då om det fanns möjlighet att micra eller laga mat. Jag vill helst ha med egen mat. Det räcker med en vattenkokare så jag kan äta varma koppen. Finns inte det heller kan jag ju äta yoghurt. Jag vill helst inte äta, inte i en grupp med folk jag inte känner, det är lite så där halvjobbigt..Och det blir inte bättre av att jag äter specialspecial (hade jag ätit den veganmat skolan fixade är det ju en sak) heller. Det är ju ganska utmärkande. MEN det är ännu mer utmärkande att inte äta alls tror jag. Om jag inte åt på hela tiden skulle folk nog undra varför, men det undrar nog varför jag är specialspecial också. Men jag äter nog hellre det än inget alls tror jag när jag är där. Jag har också bestämt mig för att inte visa mina ärr. Då kommer folk få förutfattade meningar, döma mig och ev. fälla komentarer. Så inga ärr alltså. Ev. ett ärr, det på bröstet, det ser nog inte ut som en självskada. Mer som en olycka av ett slag tror jag.

Man ska inte ha vuxet sällskap, det känns både skönt och inte. Det är ju en väldig trygghet att ha med sig mammi eller pappi. Men samtidigt vill jag på nåt sätt klara det här själv, jag vill visa att jag kan! Jag vet att det kommer va många jobbiga stunder antagligen.. Men jag kan ju alltid ringa mammi, jag kan alltid röka ju. Jag vill klara det här själv, jag vill visa alla att jag kan! Alltså,, Det är svårt att förklara men det är på nåt sätt viktigt för mig att klara det här själv!
Man ska ha med sig:
Hygienartiklar och handduk
Lakan, påslakan och örngott
Kläder att ha i stall
Regnkläder
Arbete från skolan

Jag hade faktiskt högst betyg av alla som jag fattade det! Galet med bara godkänt i allt och ett vg..! Det här skolarbetet man ska med sig jobbar pappa på. En på hans jobb som bl a är en skola ska fixa det. Jag sa att det kunde va i princip vad som helst men INTE gramatik. Så jag får se vad det blir, men jag kommer ha med en läsebok också. En helt vanlig bok bara, som jag kan ta till om det skulle bli för jobbigt eller nåt. Jag har inte gått i skolan sen 07, det känns som jag glömt hur man gör och jag vet inte om jag klarar av att sitta i 90 minuter och arbete faktsikt. Det är ju 1,5 timme... Lång tid jag måste sitta och arbeta med det. Så blir det fel i huvet under lektionen tar jag fram boken.
Jag längtar sjukt mycket som fan! Men jag är SKITRÄDD faktiskt, men jag backar fan inte. Nej, jag ska inte inte inte inte dra mig ur. Jag ser verkligen fram emot det här, jättemycket och är jätteförväntansfull. Men jag är galet nervös alltså. Men jag fixar det här. Just nu är jag väldigt högt uppe, jag mår jättebra. Har inte mått så här bra på så länge! Och jag tror att nästa gång jag faller är jag ändå så pass stark att jag kan ta mig upp igen.

Jag vill men kommer jag att klara det?

Idag har jag och La varit ganska effektiva måste jag säga.
Vi började med att steka korv och morötter till Ebbisen, en lyxig variant till hundgodis. Jag slängde ner morotsbitarna i ett försök att få henne att äta lite grönsaker. Jag tänkte att de skulle lukta massa korv, men hon är svår att lura så bara vissa bitar passade lilla fröken. Sen städade vi Alma och Brittas bur, vilket tog ett tag. Sen städade vi lite. Efter det bar vi in en trådback i min ena garderob och slängde ut ALLA mina kläder på golvet och sorterade och vek ihop dem, och la en dem där de skulle va.

Sen var det dax att gå ut med Ebba, men vi tog bara en liten sväng. Sen gick hon hem. Vi hann med mycket tycker jag på bara 4 timmar.

När hon gick började jag med Mammis och Elinas kvällsmat, fisksoppa. Det tog typ 2 timmar samanlagt med alla pauser jag tog. Matlagning är mitt sätt att koppla av, jag gör det när jag mår dåligt, är stressad, rastlös m.m. Förut var det bakning som gällde, nu matlagning.
Jag kollade brevlådan många gånger idag, men när posten väl kommit var det inget brev till mig. Imorgon kanske!
På fredag blir det finmiddag här hemma! Då blir jag ju äntligen fri! Nu är det bara lite mindre än tre dagar kvar som LPTad, sen ÄNTLIGEN FRIIIII!

3446547688989780 snäckor

Ye och jag gick med ebba till havet.
När vi kom hem från promenaden blev jag lämnad ensam direkt, otroligt skönt! Igårkväll bad jag mammi ringa och säga att de inte skulle komma, men det ville hon inte. Men om jag fick bestäma (vilket jag får men mammi har mer eller mindre hotat att hon kommer va hemma med mig om jag tackar nej till boendestödet hela tiden eller avslutar det helt) skulle jag antagligen ringa (om jag kunde) varje morgon och säga att de inte skulle komma. Men jag vet hur det blir då. Är jag ensam dag efter dag blir det inget bra. Jag skulle inte få något gjort, jag skulle va ensam och bara stanna inne och det skulle resultera i fler stunder som jag sitter och funderar. Och när jag funderar mycket väcks ångest och skit, och jag skulle må lite sämre för varje dag. Så det är bra att jag inte får som jag vill varje dag, men att jag får va ensam varje dag är också ett måste för att jag ska må bra! Jag är ju som vem som helst, och vem som helst behöver stunder för sig själv! Ingen människa mår bra av att ALDRIG va ensam.

Idag fick Plönninge mitt brev! och om de postar mitt innan kl 19 (tror jag) får jag mitt svar i morgon!

Bästa veckan på mycket länge!

Men jag ska inte skära mig. Varken nu eller imorgon!
Så nu är det mindre socker och jag måste verkligen tänka mig för innan jag dricker nåt.
Men annars har denna vecka varit en av de bästa på mycket länge! lyckokänslor, mindre ångest, träffat en vän, fått veta att doktorn ska ta bort mitt LPT m.m.!!!
Imorgon får Plönninge mitt svar om att jag kommer på provapåveckan, så jag hoppas på svar så fort som möjligt, jag hoppas på onsdag. Men jag får inte hoppas för mycket. Men de borde va snabba efter som den är om en vecka!

Nu jääävlar, jag ska bli friskförklarad från mitt självskadebeteende

Jag ska verkligen kämpa nu! Jag vet vad jag vill och JAG måste se till att det blir så. Det är endast jag som kan se till att det blir som jag vill.
Ingen annan kan kämpa åt mig, ingen annan kan få mig att sluta skada mig, ingen annan kan få mig frisk. Men folk runt om kring mig kan hjälpa mig med allt detta! Jag är villig att låta andra hjälpa mig nu, jag är redo att ta emot hjälp.
Lite ialla fall. Jag känner mig ganska redo att be om hjälp när jag behöver (jag måste bara våga, för det är skitjobbigt).
Men jag är inte helt redo och beredd att be om hjälp och ta emot hjälp än, men lite grann. Innan var jag inte alls, nu är jag lite eller ganska. Om ett tag kanske ännu mer. Det tar tid. Jag har varit så anti hjälp innan, så jag tycker inte det är konstigt om jag inte bara över en dag är hur redo som helst att be och ta emot hjälp. Jag är trött på ångesten och allt den gör med mig. Jag ska fan inte skära mig, bränna mig eller skada mig på något annat sätt. Jag ska nu bli en FÖREDETTA självskadare. En julia som är friskförklarad ifrån självskadebeteendet.

Jag struntar i om jag måste ligga och verkligen använda all kraft jag har i timmar mot min ångest för att inte skära mig! Jag ska fan aldrig göra det mer! Det säger jag nu... Jag tvivlar jävligt mycket på mig själv när jag säger detta alltså. Jag blir nästan chockad om jag fixar det. Men jag vill så gärna!! Men hur gärna jag än vill så kan det ändå gå åt helvete... Jag är rädd. Jag är inte rädd för själva skärandet liksom, nej jag är rädd för misslyckandet. Jag vill inte misslyckas en enda gång till när det gäller detta!
Men jag vet också hur jag är tyvärr... Ena dagen är jag hur jävla peppad som helst, är berädd att kämpa och göra allt jag kan för att inte skära. Sen dagen efter så gör jag allt för att kunna skära mig. Det har varit så 1000000 gånger förut. Men denna 1000001gången kanske det blir annurlunda? denna gång kanske jag har lite mer motivation och styrka än de andra gångerna?! Jag kanske klarar det denna gången! Jag kasnke verkligen gör det, på riktigt!

Det har vänt!!! Galet, allt är galet

Det har vänt! Det känns så, jag tror det har vänt på riktigt inte bara idag. Inte bara att det känns som det idag, utan jag tror verkligen att mitt liv är på väg att bli bättre nu!
Jag känner mig gladare, starkare och friskare. Tänk vad lite glada besked kan göra!
Nu ser jag verkligen fram emot det 26, då jag blir fri! Jag blir fri på riktigt, jag kan knappt förstå det alltså.

Jag är på väg att bli skärfri, och frisk? Läkaren sa att man måste ta bort ett LPT om patienten är för frisk. Och han ska ju ta bort det, så jag antar att jag börjar bli frisk! Jag börjar bli som vem som helst? tror jag...
Jag har idag också varit ute och sprungit runt 8 km! Det är rekord för mig. Åt jordgubbssylt mig.
När jag bodde på kulan sa jag att jag ALDRIG skulle börja skolan. Att jag nästan kräktes på ordet skola. Att jag hellre dog. Men nu är det min dröm! Det är lite galet det med. Jag har nog förändrats endel. Då ville jag inte heller bli frisk. Nu kämpar jag för att friskt och skärfritt liv hemma. Galet det med.

Snart FRI!

Jag var på PIVA idag, jag skulle va tillbaka där kl 11 efter min perm för läkarsamtal.
bla bla bla.. Jag sa inte så mycket tills han sa att han ville ta bort mitt LPT!!!! Då hajjade jag till alltså! Jag har haft det sen september 07 tror jag det var, till nu mars 10. Men han ville checka av med min mor först så hon inte skulle bli tokig om jag kom hem och sa "Jag har inget LPT" min mor vill att det skulle funka hemma en vecka eller två innan det togs bort. Blev lite sur men om allt går bra och jag inte skadar mig så kommer mitt LPT tas bort 26 mars 2010!!! Då är jag FRIIIIIII!!!!! GALET Hahaha, jag är så glad. Nu fick jag verkligen tillbaka motivationen !

Jag måste bara tipsa om Zebraforumet! www.shedo.org/forum/ Verkligen jättebra sida, som faktiskt hjälper mig, finns mycket tips och jag hittar många andra i liknande situationer som mig. Jag känner mig inte så ensam. Inte för att jag skriver i det eller till någon. Men superbra alltså!

Dagens posetiva:
Jag har varit skärfri i 39 dagar nu, så snart är jag både skärfri och LPTfri

37

Hemma nu! Lyckades snacka mig därifrån. Läkaren ville att jag skulle stanna tills onsdag, då det skulle va nåt större möte med tre läkare om mitt LPT och lite sånt. Men jag sa som det var, inget skärsug.. Så då fick jag åka hem på perm, och ska komma tillbaka på onsdag förmiddag.

Var på VPM och träffade min läkare idag, har bara träffat henne nån gång innan.. Så jag känner henne inte så väl men jag tycker väl inte så jättemycket om henne. Men jag tycker inte illa om henne heller. Hon är väl OK.

Jag har varit ute och joggat idag igen. Men det var lite tyngre idag, men jag joggade hela rundan, som är ganska kort men jag är faktiskt nybörjare nu. Men jag känner mig kass för den är så kort, jag ska försöka hitta nån liten extrasväng nånstans så den blir längre någon dag.
Idag har varit en bra dag! Vet inte direkt var som gjort den bra, den bara har varit det. Inte hela tiden, men mest! Nästan ångestfri! Det är sjukt bra, för det är itne ofta det! Sånna här dagar gör det mig inte så mycket att leva. Jag är tacksam att jag ibland får ångestfria dagar.

Jag har börjat räkna dagar igen, jag vill inte skära längre. Uppe i 37 nu!!

Dagens posetiva:
Jag har nästan tittat på hela grey´s anatomy 3. OMG det är så jääävla bra! ÄLSKAR DET!
Jag ska snart börja på 4 och ser fram emot det mycket! :D

Drömmen om en död

Är på PIVA nu, det var ju överenskommet att jag skulle komma hit idag. Efter min långa perm..
Men imorgon kommer jag nog skrivas ut...
Men mina djur. Ebba, Alma och Britta. Jag älskar dem så och de är så underbara. Jag lever för dem. Och jag lever på förhoppningen om ett bättre liv, det kan bli bättre! Jag är ju på väg mot mitt stora mål! Plönninge, ett fucking HÄSTgymnasium. Jag fullkomligt älskar hästar. Jag kommer ju stormtrivas! Jag tror verkligen det!

trött men orkar alltid!

Vi kom hem vid 2 i natt. Så i morse kunde jag rida, det var kul. Mycket galopp och hoppning. Mycket roligt! Fick veta att en i min ridgrupp ska börja i min klass till hösten. Det var lite kul, då känner man iaf igen nån.

dags att återvända till kukvbg

Vi valde att åka hem i kväll.
Blev lite ledsen över det för jag hade gärna stannat ända till söndag och bara chillat på vandrarhemmet. Men så blev det iaf, men det posetiva är ju att jag kan gå på ridningen imorgon.
Dagen har varit väldigt bra.
Åktningen idag var bra, känner att jag utväcklats mycket faktiskt! Jag är inte så jätteduktig men om man jämför med förra året så är jag mycket bättre!!

nästan hundraåttio jävla dagar

Min far ringde Plönninge idag, eller han som håller i "stall och anläggning". Jag var så orolig att min ansökan ej kommit in och så...
Killen han pratade med sa att jag ligger väldigt bra till för att komma in!!!! Och att papprena har kommit till min brevlåda idag.

Idag har vi bland annat åkt i juniorparken, kläppen är ju känt för sin stora snowboardpark med stora hopp och grejer. Men de har en liten park med små hopp, där åkte vi lite idag. Det gick ju sådär xD Men det va roligt.
Nu på kvällen har vi bastat. Det var skönt.
Imorgon är det sista åkdagen, lite tråkigt men jag tror det räcker. Vi är ganska slut faktiskt. Men det är ju fan inte så konstigt.

90 grader?

Idag hade vi sovmorgon, eller lite ialla fall. Vi var väl i backen vid halv elva, de andra dagarna har vi varit där nån timme tidagare.
Jag vaknade och det kändes lite konstigt i mitt ena långfinger. Jag märkte att ungefär en tredjedel av fingret var helt bortdomnat. Helt knäppt, det gjorde inte ont eller nåt. Det var som bedövat. Jag hade inte skadat det igår... Jättekonstigt. Det är fortfarande så. Det känns skitobehagligt och knäppt xD
Idag åkte jag och mamma på samma "ankare" i liften upp för en backe som var så brant så det kändes som om jag satt på det. Fy fan, det kändes som om det lutade 90 grader. Jag bara föreställde mig hur jag skulle falla hela vägen som ner i liftspåret som ett bowlingklot och slå ner alla andra som käglor :P men det gick bra faktiskt. Men jag lär aldrig åka den igen.
Idag är jag nöjd med åkningen, jag ramlade inte lika mycket idag. Men imorse kunde jag knappt röra mig, ont överallt!!
På kvällarna blir jag trött typ tidigt av mig själv, jag behöver knappt min medicin här. Blir så slut av åkningen.
Min syster fick ett samtal från en skola idag, det program hon sökt där ska inte öppna där. Hon blev såklart ledsen för samma program kanske inte ska öppna här i vbg heller. Då måste hon gå sitt tredjeval och det vill hon inte. Så hon ska nog göra omval tror jag.
Men då blev jag påmind av Plönninge. Jag vill så inihelvete börja där, på det specialutformade programet "stall och anläggning". Men de har bara ca8 platser, så tänk om jag inte kommer in!? Det måste jag! Jag har ingen annan plan! Det är min dröm just nu! Att gå på en skola med 60-70 hästar, och gå ett program som är anpassat och gjort för bland annat en sån som mig. Och en chans att komma ifrån varberg och börja om från start bland nytt folk som inte känner till min bakgrund. Jag bara MÅSTE komma in!!! Så i april kommer väl det preliminära antagningsbeskedet... Jag väntar nervöst...

Dagens posetiva:
Min syster tappade sin mobil men den blev upphittad av en liten pojken så efter några timmar fick hon den tillbaka! ^^

Helvete och PANIK

Idag har det varit lite helvete kan man väl säga.
Började kasst, var ofokuserad och mådde kasst.
Efter en stund satte jag mig och tjurade i backen.

Fick ett litet hysteriskt sammanbrott innan.
Skrek och grät och fy fan vilken panik jag har alltså. vet att jag hela tiden sagt att jag garanterat aldrig skulle göra nåt i sälen, men jag börjar tvivla... Jag har haft sån jävla ångest idag.

Jag funderar på att åka hem, med tåg. Då skulle jag ju inte sabba för elina och mammi om jag skar mig.

Jag trivs som tusan alltså!

Haft en underbar dag idag! Jag har åkt snowboard som tusan, har dock ont lite här och där. I svanskotan, båda knäna och båda handlederna. Jag är nog lite gör oförsiktig, det är ju så att ju fortare man åker desto lättare blir det. Men jag slarvar lite så jag ramlar ganska mycket. Och jag kan inte åka om det lutan väldigt lite, är det ganska plant så ramlar jag nästan alltid garanterat. Men när det är brant så går det helt OK. Eller jag ramlar ju en del men jag trodde det skulle gå helt åt helvete och att jag itne skulle kunna åka alls, och åt helvete går det faktiskt inte.
Men jag är väldigt glad att jag lärde mig åka förra året, det är verkligen mycket roliga än skidor alltså!
Idag åkte vi några timmar på förmiddagen sen gick vi hem en stund, min syster slog i huvet och fick typ en lätt hjärnskakning och mådde inte bra. Så då gick vi hem en stund allihopa, men efter en stund var det bara mammi och jag som gick tillbaka och åkte några timmar till (eftersom elina inte mådde bra, men hon blev bättre senare).

Jag blev väldigt posetivt överaskad när vi kom fram till vandrarhemmet, jag vet inte vad jag hade väntat mig, men det är supermysigt här! Och vi har hittat en backe som vi gillar jättemycket. Iallafall jag och mamma, den är både blå och röd. Jag fixar inte ankarliften (har inte ens försökt) men knappliften fixar jag. Men jag gillar det inte! Men Elina gillar inte den backen, men när vi tar sittliften upp till toppen finns det ju flera nedfarter ner, en som Elina gillar och en som jag och mamma gillar. Så det är perfekt :D

KLÄPPEN

Mamma hittade bilnyckeln och nu sitter vi i bilen!

Snart är vi framme i kläppen och imorgon ska vi ge oss i i backen. Jag och min syster kommer åka snowboard men min mamma är en liten fegis som gav upp nästan direkt förra året när hon skulle lära sig så hon kör skidor. Ska bli underbart, men det känns som om jag har glömt hur jag gör.

Nu saknar jag verkligen kulan! Hade två underbara sälensemestrar under tiden jag bodde där. De var nog det bästa med hela vistelsen där. Bodde med personal jag verkligen gillade i en underbar stuga och gjorde sånt som jag verkligen tyckte om. Förra året när vi var uppe sa de "nu när vi är här tar vi bort ALLA regler Julia! Du får va ensam, låsa på toan, duscha själv och allt annat du inte får i vanliga fall". Och det var hur skönt som helst. Jag va ensam med stängd dörr på rummet, duschade, rökte själv m.m.! Och jag fixade det utan nån skada.. Förra året, det var då jag lärde min åka snowboard. Så jag är ganska mycket nybörjare på det. Jag är skitnervös speciellt på knapp och ankarliftarna. Åkte knappt några nån annan lift än sittlift förra året. Då åkte vi upp till toppen hela tiden. Inte höll på i småbackarna. Men jag får väl öva öva öva xDxD

Jag nu äter jag bara sånt som känns OK så jag inte ska skada mig här och bla bla bla.

Imorgon åker vi !!

Igår vad det mycket flängande. Först till VPM och hämtade medicin. Sen möte med min LSShandläggare. Sen gick vi och pratade med henne, vi har en utvärdering typ var 4:e vecka. Lite om hur det går och om jag vill ha fortsatt boendestöd och så.
Jag berättade att jag itne ville va på Kreativa längre, men jag ska va där till nästa utvärdering. Fram till dess ska vi väl kolla runt lite vad jag kan göra i stället.

På kvällen kollade vi på film 1408, den var skitbra. Något konstig, men bra.
Sen kunde jag inte somna så jag låg och kollade på "pojken med guldbyxorna". Mysig gammal serie.

Nu ska jag bara packa och handla lite mer mat till resan. Sen ska jag byta på degusarna och sen ska jag väl bara ta det lungt. Och så åker vi äntlgien imorgon!! :D:D:D:D
FAN TA MIN MAMMA! ÄR SKITOROLIG NU! HON HITTAR INTE BILNYCKELN, OCH HON HAR VÄNT UPPOCHNER PÅ HELA LÄGENHETEN... TÄNK OM VI INTE HITTAR DEN?! GAAH!

Det är bara att bestämma sig!

Jag säger bara en sak, mat kan dra åt helvete. Nej, det är inte matens fel, det är mitt fel!
Men nu börjar jag mitt nya liv imorgon!
Jag ska inte skada mig, inte äta "dåliga" saker, göra allt jag kan för att undvika ångest och jobbiga situationer... Det är bara att bestämma sig så går det! Eller?
Nu har jag tagit min medicin, jag har grym ångest och jag vill bara somna. Men jag kollar på "sveriges värsta bilförare". Det är ganska kul...

Motivation - vart tog du vägen?

Nu när jag är hemma känns det sådär om jag ska va ärlig. Jag är livrädd att jag ska skära mig.
Jag vet att ångesten kan kasta sig över mig! Att suget kan sätta igång, draken vaknar och allt blir helt plötsligt fruktansvärt. Ena sekunden är allt bra och sen bara sådär! så är allt hur jobbigt som helst.... Jag är rädd för jag vet att det kan hända.
Det är bara två dagar!
Men det är ju många timmar.
Ute i världen kan man utsättas för så mycket, inne på PIVA är man skyddad ifrån så mycket. Men jag kan/vill ju inte va där hela tiden. Jag vill ju leva! Jag vill ha ett liv som känns värt att leva. Men det känns som om den där värdigheten försvinner mer och mer. Mitt liv börjar kännas mindre och mindre värt att leva för varje dag. Jag vill va skärfri men kan inte. Om jag bara kan bli tillräckligt motiverad! Varför försvann min motivation? Den fick mig att va skärfri i 144 hela dagar!

Dagens posetiva:
Jag var själv några timmar och det var hur skönt som helst!

Jag kommer hem?

Imorgon kommer jag hem, inte vad jag hade räknat med men jag kommer klara det här! Jag får se till att klara det här!

Igår var jag på ett märkligt läkarsamtal. Förstod inte mycket om vad han pratade om, men läkare kan va så konstiga... Han sa att han ville att jag skulle åka hem några dagar innan kläppen för att se att jag kan va skärfri. Så imrogon skriver jag ut migsjälv. Fick en konstig känsla som gjorde att jag itne ville va kvar. Men jag får se till att va skärfri helt enkelt! Jag behöver bara klara mig fram till fredag sen är det lungt. För sen på lördagen är det stallet och sen packa/förbereda inför sälen, sen åker vi ju på söndagen. Så det är bara två dagar vi snackar om. Det fixar jag! JAG KLARAR DET, JAG LOVAR!

Längtar hem efter Alma, Britta och Ebbisen. Men blev lite ledsen igår. Jag och mammi åkte hem en sväng, och när jag skulle ta ut Alma så högg hon mig i fingret. De bitts inte så jag blev jättechockad! Min första tanke var att mamma hade gjort något av misstag när hon skött om dem men hon lovade att hon inte gjort nåt. Så jag vet faktiskt inte varför hon bet mig men det gjorde mig ledsen. Kanske är det för att jag varit borta så mycket. Ännu en superanledning att stanna hemma!

Idag tog de blodprov på mig. Blev emlad först men den hjälpte inte så mycket. Aj aj aj! och de stack mig TVÅ gånger, för första gången kom det inget blod. Och jag HATAR det. Typiskt... Fan ta dem. De skulle kolla järnet och be-vitaminer och sånt. Kommer sääkert få järntabletter. Har ätit det i omgångar genom åren. Typ fyllt frådet, käkat dåligt med järn och slutat med tabletterna. Sen går det ett litet tag och sen börjar det om.