I helgen var jag hos pappi. Först spelade vi bowling. Jag ville testa om min armbåge klarade av det. Mammi hittade mitt gamla klot och skor i hennes förråd. Då väcktes tanken på att kanske börja spela igen. Jag har varit så osäker på om armbågen pallade det.
Klotet och skorna passade fortfarande trots att jag slutade spela för typ 1000 år sedan.
Mina resultat på bowlingen med pappi var otroligt dåliga och jag hade ingen direkt kontroll på min skruv! Men jag hade jätteroligt och armbågen pallade det. Gjorde inte mer ont än vanligt. Så jag ska faktiskt kolla upp om det finns någon klubb här i Varberg som jag kan börja spela i.
I tisdags träffade jag min nya läkaren. Det var sjukt jobbigt och jag blev jätteledsen. Jag var tvungen att träffa henne då jag behöver ett nytt läkarutlåtande för min aktivitetsersättning som gått ut nu. Hon frågade mig då varför jag själv ansåg att jag inte kan arbeta och behöver den ersättningen. Jag visste inte vad jag skulle säga. Jag kunde liksom inte berätta med egna ord varför. Hon pressade mig och pressade mig och tillslut började jag gråta. Sedan pratade vi lite om min situation eller så. Så förhoppningsvis får hon ihop ett bra utlåtande! Det var första gången vi träffades och det kändes inte bra! Förhoppningsvis känns det bättte när vi träffats fler gånger!
Jag har varit så orolig att jag ska stå utan pengar då alla intyg och papper inte har kommit in till FK. Så mammi hjälpte mig att ringa dem och det kommer bli bra. Det kan bli så att jag får lägga ut själv för typ februari men sedan när beslutet är taget får jag tillbaka mina pengar. Så då är der lugnt. Mycket skönt att veta! Det är hemskt att inte veta on man kommer stå utan pengar!
Sedan i tisdags kväll var jag i stallet! Fick den finaste killen av dem alla, Spotty...! Det var så mysigt att stå där och gosa med honom och pyssla med honom. Men på lektionen höll jag på att frysa ihjäl. Det var så kallt! Lektionen var väldigt lugn. Så jag han inte få upp temperaturen.
Åkte sedan hem och duschade hemma. Skadade mig i armen och bara lindade om vad jag hade hemma och åkte sedan tillbaka till avdelningen. Men jag berättade inte för någon att jag hade skurit mig.
Dagen efter hade jag ett par timmars perm. Först var jag med mammi och vi handlade och sedan tog der lugnt en stund hos henne. Sen lämnade hon mig i stan och jag träffade min kontaktperson. Det var trevligt. Vi gick och fikade! Jag tog chai som vanligt. Yum yum! Mamma körde mig sedan till sjukhuset.
När jag kom tillbaka tillbaka till avdelningen berättade jag vad jag hade gjort dagen innan för min arm behövde läggas om. Det kom senare en läkare för att sy ihop det men jag ville inte så han gick. Jag klarar inte av de bedövningssprutorna. Det finns typ ingen värre smärta och jag är så rädd
Mammi var här nu på kvällen och vi pusslade. Jag har ett pussel som måste bli klar med. Har ett på 500 bitar som måste bli klar med och ett som är på 2000 bitar som ska bli klart. Men nu är prio det på 500.
Har begärt 6 timmars perm på lördag med mammi. Finner ingen anledningen till att jag inte skulle få gå ut.
Kämpa på Julia!!!
SvaraRadera