Vila i frid

Idag var det begravning..för min farfar som nu inte finns mer. Allt gick så fort.. han blev akut sjuk och sedan gick det inte länge tills han somnade in.

När vi satt oss ner och jag insåg att det faktiskt var min farfar i kistan började tårarna att rinna. Grät sedan hela vägen till slutet. Och jag som inte trodde jag skulle gråta. 

Vi fick blommor att lägga på kistan. 

Det var så fruktansvärt sorglig men samtidigt en väldigt vacker begravning. Men det svåraste jag varit med om på mycket länge.

Det var så många där som älskat honom, som känt honom. 

Han var med i en kör och de kom dit och sjöng. Jättefint.. Och prästen höll ett jättebra tal.

Kistan va smyckad mer sand, stenar, tång och snäckor. 

Men det var ett fint avslut. Ett fint sista farväl. 

Vila i frid älskade farfar!

Du kommer alltid ha en stor plats i mitt hjärta!

Min telefon har äntligen kommit! Så nu har jag min nya älskling! Prylar och jag liksom ;-)

I morgon blir det till att passa ebbisen igen. Men nu är hon klippt, jättefint och örat är nu också mycket bättre!