tisdag 8 november 2016

Självskadefri 2 år

Idag är en stor dag! Jävligt stor faktiskt! Idag har jag varit självskadefri i två hela år! Känner mig så glad att jag tillslut lyckades slå mig fri från det helvetet. Jag har slagit mig fri och är faktiskt påväg någon stans. Jag är på väg mot ett yrke, jag är självständig. Jag går i skolan helt på egen hand och jag kan göra vad jag vill (nästan xD). Vill jag gå till stan gör jag det.. Jag behöver ingen tillåtelse att ens få röra mig på en viss yta i en låst byggnad. Jag har ingen som sitter och vaktar mig 24/7. Jag känner mig så fri! Ångestmonstret finns där, absolut...! Men jag är starkar än det. Det är fortfarande en kamp ibland, att klara av att inte skada mig. Vissa dagar vill jag bara göra det igen. Men motivationen får mig att låta bli. Friheten får mig att låta bli. Kärleken får mig att låta bli. Glädjen över livet får mig att låta bli.
Jag har aldrig varit så glad att faktiskt vara vid liv. 
Jag är så glad att jag lever. Att det helvete jag levde i inte tog död på mig. Dagarna går så klart upp och ner, men det går att hantera. Jag har lärt mig hantera även de svåraste motgångarna. 
Idag har jag varit först i skolan. Vi hade en föreläsning om hjärtat och dess funktioner. Väldigt intressant, inte helt lätt att förstå sig på. Men lite fick jag nog in i min hjärna. 
Är inne på den tredje inlämningen nu i etiken, känns bra. Har dock inte fått svar från förra veckan. 

Det var stallet i kväll. Fick den finaste av dem alla, finfina Spotty. Det var dressyr idag. Gick bra måste jag säga, kände mg nöjd efteråt! Pappi kom dit och tittade också:-). Det var kul och trevligt!
Måste säga att mina nya ridbyxor var grymt sköna. De har ingen dragkedja i midjan och heller ingen kardborre vid fötterna. Det är resår i stället. Grymt sköna! 
På fredagen åkte jag och mammi till farfars grav och tände en lyckta... Saknaden är enorm, min älskade farfar.. 

Jag har fått problem med mitt öra. Under en tid har det knastrade, fått lock för örat från och till, och klåda. Men härom dagen blev det helt tyst. Jag hör nästan ingenting på det örat. Har varit och köpt medicin som jag sprutar in, och även sover med. Hoppas för allt i världen att det släpper snart! Jättejobbigt!

2 kommentarer:

  1. Du ska verkligen vara jättestolt över dig själv! Så bra kämpat! Fortsätt kampen och de där dumma tankarna kommer så småningom utrotas. Tror på dig! Duktig du är som kämpar på med skolan.Kram

    SvaraRadera
  2. Stort grattis Julia!!! Du är helt fantastisk!!! 🌹🌹🌹🌹🌹

    SvaraRadera