En liten knuff

Nu är jag hemma, nyduschad, hel och ren.

Jag har haft en riktig toppenhelg! Det var dagridläger på ridskolan. 9-15 varje dag. Två ridlektioner och två teorilektioner plus lite fix i stallet. Jag hade bestämt mig att vara där utan personal denna gång. Var väldigt nervös och "min person" stannade ca en timme igår och en idag. Resten av tiden var jag själv! 

Jag hade sån ångest innan angående min matsäck. Jag ville helst inte ha med mig någon då jag inte alls känner mig bekväm och trygg i att äta med människor jag inte känner. Men samtidigt ville jag absolut inte de andra skulle tro att jag glömt mat och erbjuda mig av deras! Funderade hela veckan vad jag skulle ha med mig. Jag kom på en smart lösning. Jag köpte Philadelphia ost och la i en mugg så det såg ut som yoghurt! Det var smart tycker jag och det gick bra!

Dock fick jag gå upp halv sex på morgonen för att få i mig så mycket vätska som möjligt. Eftersom det blivit problem med kisseriet pga clozapinet kan jag inte hålla mig när jag blir kissnödig. Jag känner inte av att jag är kissnödig och sen blir det akut. Så när jag ska görs aktiviteter måste jag sluta dricka minst 3.5 timmar innan så jag hinner kissa innan aktiviteten börjar. Så jag gick upp och drack och sedan gick jag och la mig igen. Livet styrs faktiskt ganska mycket av detta och så har det varit nu ett par år sen jag började med medicinen... Fett jobbigt!

Jag var definitivt den äldsta av alla som var där! Det är flera riktigt små flickor. Men söta var de! Idag vågade jag faktiskt prata med några av dom. Förut för några år sedan klarade jag helt enkelt inte av att prata med barn. Det gjorde mig otroligt obekväm och jag undvek det till 10000 . Men med åren har det ändå blivit bättre tycker jag. Jag klarade inte av att anpassa mig till yngre barn. Man pratar ju olika med barn och vuxna. Men det gick ganska så bra idag!

Igår hade vi dressyr och markarbete. Idag hade vi hoppning och klättring. Fick den finaste hästen av alla! Spotty! Han är så snäll och så bra och mysig. Älskar honom.

Hoppningen idag var lägrets höjdpunkt! Superkul!! Gick bra faktiskt. Det var premiär för att rida ute i paddocken idag. Äntligen! Det är mycket trevligare tycker jag så länge vädret är fint så klart. 

Sedan klättrade vi. Det är en stor nackdel att vara längst och sitta på den största hästen. Alla jävla grenar och skit slår mig ju i ansiktet. De yngre rider ju bara under dem ;-) Men det gick också bra.

Men påvägen tillbaka till området va vi tvugna att återigen rida damsadel! Alltså jag hatar det! Det är så sjukt läskigt men jag klarade mig hela vägen "hem" utan att glida av! 

Dessa dagarna har gett mitt självförtroende "liten" knuff uppåt! Jag klarade många timmar själv i två dagar. Jag var ensam ca 5 timmar per dagar. Jag vågade fråga och prata mycket med den trevliga personal spm jobbar där. Jag klarade av att äta i matsalen med främmande människor. Jag har bevisat  för migsjälv att jag faktiskt klarar mer än jag tror.