Jag satt och kollade på tv och "lilla huset på prärien började". Jag har sett avsnittet förut och mindes hur jävla dåligt jag mådde efteråt men av någon anledning tittade jag i alla fall.
Det handlar om en överviktigt pojke som flyttar till staden. Han och hans familj, mamma, pappa och lillebror sitter och äter. Lillebrodern är kräsen i maten och vill inte äta. Då börjar pojken typ trycka i sig maten, och lillebrorsan börjar på äta lite. Pojken gör det lite på skoj fastän han egentligen inte vill.
Det är som att han har den rollen att göra det på grund av sin övervikt. Redan där började ångesten komma...
Han börjar i skolan där. Det första klasskompisarna gör är att börja kalla honom kränkande namn. Men pojken skojar om hans övervikt med klasskompisarna. Driver det liksom. I ett försök att få vänner.
Han blir bjuden hem till två kompisar. Men kompisarna säger åt honom att trycka i sig maten för att de tycker det är så roligt att kolla på honom när han gör det. Pojken säger om och om igen att han inte vill, men de mer eller mindre tvingar honom. När pojken sedan kommer hem på kvällen är han så ledsen att han slänger allt ätbart han har på golvet, och kastar lite andra grejer i golvet av ren sorg.
På en uppsats i skolan ska de skriva om vänskap. Pojken läser upp sin uppsats inför klassen. Då börjar mina tårar rinna. Han säger hur en vän ska va, att acceptera alla för den den är, att man inte ska driva med någon på det viset. Sedan lämnar han skolan, för gott tänkte han. Dock bestämmer sig kamraterna att gå hem till honom. De ber om ursäkt men förklarar också att eftersom han var med på att driva det så förstod de inte riktigt att han tog så illa upp. Det var inte riktigt meningen att han skulle bli så ledsen.
Men han bestämmer sig då att gå tillbaka till skolan. Och blir accepterad föt den han är!
Jag blir så ledsen när jag ser detta avsnitt...
Idag har det varit slutproven i specialpedagogiken. Hade pluggat, pluggat och pluggat. Jag satt till och med och pluggade på bussen påväg till skolan.
Hade så jävla ont i magen och mådde illa.
Men i alla fall så gick jag såklart dit. Det är alltid provdag på fredagar, och alla som är där läser inte samma ämne. Provet var på 8 frågor, med massa a b c osv. Vi hade fyra timmar på oss men jag gick efter 1.5 timme. Svarade nästan på allt. Det hade liksom inte tjänat något till att sitta kvar. Jag hade redan gjort mitt bästa och skrivit det jag kunde. Så jag hoppas nu för allt i världen att det blir godkänt!!! Dock kan det ta upp till två veckor innan man får besked hur det har gått.
Men i morgon blir det Liseberg!!!! Det blir jag, en personal och en boende som åker! Ska bli så jävla kul!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar