Jag åt inte nåt, som vanligt,
Känner mig så dum. Alla sitter och äter god mat och jag sitter bara och glor. Alla vet min situation och så här har det varit väldigt länge. Varje gång vi är ute och äter sitter jag bara där. De säger att det absolut inte gör något, att det är okej.
Men min känsla säger nåt annat, jag skäms. Och jag är avundsjuk. Jag vill också äta ute. Jag vill inte bara sitta och titta på. Inte bara det att jag blir obekväm.
Hoppas verkligen i framtiden att jag också kan äta tillsammans med andra samma sak som de äter.
På alla middagar med familj och släkt sitter jag där och antingen äter något eget t ex gröt. eller bara och tittar på. Jag känner mig verkligen skitdum. Men somsagt, alla är så vana så ingen tänker på det längre. (Säger de)
Men jag vill också äta "vanlig" mat.
Att jag inte hela tiden måste äta mitt eget hela tiden eller bara titta på.
Men eftersom min hjärna är som den är så kan jag inte göra nåt åt saken.
Jag är feg. Jag vil, någonstans inne i hjärnan försöka, utmana mig själv och äta. Jag har inte tuggat något på nästan två år. Och innan dess har det varit så i perioder men de brukar inte hålla i sig så här länge.
Jag kan bara äta flytande och saker man inte måste tugga. Jag vet inte egentligen varför jag är så rädd för att tugga. Men jag får ändå i mig det nag behöver. Mina värden är bra!
Min vikt har pendlat upp och ner sen jag var tretton. Jag har inte haft en stabil vikt sen dess. Ner och upp, upp och ner. Det är jävligt jobbigt. Hade varit så skönt att stå till på en lagom vikt.
Men att äta något man måste tugga är något jag verkligen är livrädd för.
Samtidigt som jag vill förändra detta så är jag väldigt väldigt bestämd att jag inte ens tänker försöka. Inte just nu. Jag är så rädd för det. Jag vill inte bryta detta nu. jag kan inte och jag ska inte.
Jag både vill och inte vill. Men just nu när jag mår så bra som jag gör vore det riktigt dumt att göra något som verkligen kan få mig att krascha, så det bästa är nog att fortsätta som jag gör för att inte förstöra detta. Jag tror jag skulle må väldigt dåligt. Så rädslan är gigantisk.
Det är något jag får jobba med längre fram. När jag känner mig redo för det. (Vilket jag absolut inte är just nu). Men vem vet, kanske kommer alltid att ha det såhär?
Samtidigt är jag nöjd med hur jag äter.
jag dör inte för det ;-). Äter jag som jag gör så känns det bra. Eller bättre i alla fall än att äta "normalt".
Det skrämmer mig galet mycket att äta som alla andra.
I 10 år har jag haft mitt speciella och egna sätt att äta. I perioder har det ändå varit rätt så normalt.
Tre måltider lagad mat och mellanmål. Ibland bara nötter ibland bara gröt, ibland bara yoghurt osv. Ibland ingenting. Somsagt så har det varierar väldigt mycket genom alla år.
Hej! Ville bara skriva och berätta att jag med bara åt flytande under flera års tid. Jag var också livrädd för att tugga för tugga för mig var lika med att äta och äta fick jag inte göra.
SvaraRaderaMen du, det går att ta sig ur även om jag kämpade hårt under lång tid.
Mamma fick till och med sila de varma koppen soppor som jag åt.
Men nu, ja nu äter jag o tuggar jag allt jag vill.
Ville bara förmedla att när du är redo ja då går det att komma över.
Men jag förstår fullt ut din rädsla och din ångest och din vilja att hålla kvar i ditt sett att äta och samtidigt din önskan om att kunna äta normalt.
Jag satt också jämnt med och tittade när de andra åt. Men nu är jag med i gemenskapen och jag kan njuta av att äta.
Jag vet att du kan, för kunde jag då kan du. Det går att få ett normalt ätande trots 10 år av ätstörningar och du, det är såååå skönt att komma över det. För ångesten den ger sig bara man vågar hålla ut.
Stor kram till dig
Malin
Det verkar vara svårt för dig att inte våga fika. Jag vet inte men kanske skulle du testa att äta något helt annat. Det behöver ju inte vara kakor, bullar eller mackor. Testa att äta en frukt. Kiwi är en ganska lättäten frukt. Den är god. Den är nyttig. Fullproppad med vitaminer. Man kan äta den med sked.
SvaraRaderaJag tror inte att din familj eller släkt skulle kommentera att du väljer en Kiwi istället för exempelvis gröt.
Det var bara ett tips. Kanske något du vågar prova. Läst din blogg ett par år. Du är verkligen värd att må bra så som du mått. Verkar som du mår bättre nu. Blir glad när du mår bättre...