måndag 22 februari 2010

JAG VILL HEM

Det är helt onödigt att hålla mig inlåst nu! Jag vill verligen hem!
Jag har varit här i lite mer än två veckor nu och det räcker. Jag fixar att komma hem, jag har ju flera roliga saker framför mig! På lördag blir det ridning, söndag ska jag och mammi rida islandshästar sen den 8:e blir det sälen! Och den största anledningen till att jag måste hem och klara av att stanna hemma är Britta och Alma! De behöver mig, de kommer inte utanför buren och jag är inte så säker på att mamma ger dem mat och byter sand heller.... Jag måste hem och ta hand om dem! Jag måste få prata med en läkare, jag MÅSTE ut härifrån! Jag längtar hem så mycket. Jag börjar liksom komma in i sjukhuslivet igen. Vill inte det... Bli en psykpatient.. Jag är ju på väg att bli frisk, inte åt andra hållet. Eller? Jag börjar tvivla, just nu känns det som om det går mera bakåt än framåt....

La kom till mig idag, men hon stannade inte länge.
Min LSShandläggare har bestämt att om jag inte följer med ut så får de inte stanna. Men tänk som idag, det snöade en hel del och det var tio minus. Vem fan vill gå ut då? Kan de inte då få stanna och bara prata och spela kort eller nåt...? Nej.. det får det inte. Eller när jag är hemma och inte följer planeringen så går de också. Men det blir ju lite konstigt, för när jag inte följer planeringen mår jag ofta dåligt och inte orkar.
Jag ska prata med min LSShandläggare om att jag inte vill vara på kreativa mer.
Jag tycker itne det är så roligt och jag trivs inte med hon som jobbar där. Skulle gärna prova nåt annat. När jag först träffade boendestödjarna sa de att jag inte skulle bestämma min för bondgården och kreativa på en gång, utan att jag skulle prova många saker innan jag bestämde mig. Men jag har ju fan inte fått prova nåt annat en de två.
Imorgon ska jag försöka se om jag kan få prata med en läkare, så jag kan ta mig härifrån!

Dagens posetiva:
Jag känner mig ganska så välmående idag =) Jag har mått väldigt bra idag faktiskt om man jämför med de andra dagarna. För en vecka sen hade jag inte varit redo att komma hem. Men just nu känner jag mig faktiskt ganska stark och motiverad, iaf att inte skada mig innan och under sälen! Efter sälen är ju målet att inte skada mig, speciellt för att jag måste hem och ta hand om mina småttingar! Men den planen för att klara det har jag ju lite tid på mig att fundera på!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar