Allt har slutat med ett stort KAOS KAOS KAOS!
När jag skulle till akuten får jag höra "Vi kommer köra dig till sjukhuset och där väntar blablabla som kommer va med dig tills du sövs". Jag hade aldrig träffat människan förut.
Som tur var hade jag fått mina kvällsmediciner så jag somnade nästan direkt på sjukhuset. När jag blev cpuppröd och jätteledsen över vad jag fått höra stannade en personal typ en kvart iaf. Det blev inte bara "släppa av till främmande människa". Jag var tvungen att läggas in på avd. 7 tills imorse i väntan på operation. När jag vaknade i morse vad jag ensam. Men nånstans i min hjärna hade jag hört att jag skulle va det så det visste jag... Men efter några timmar kom nästa personal, precis innan jag sövdes.
Jag känner mig så sviken. Så fruktansvärt sviken och kommer aldrig mer sätta foten på sjukhuset med Egehem igen.
Men kaoset fortsätter.
Jag saknade Ebba så jävla mycket. Jag mådde skit. Inget förtroende kvar för egehem.. Jag ville hem. bestämde mig för att ta mig hem. Packade väskor. Det blev tjaffs. Jag orkar fan inte.. Jag VILL INTE bo där. bla bla bla
Jag kände mig även provocerad, hånad.. Jag blev så jävla arg.
Hur som helst. Nu ska jag hem. Bussen går imorgon...
Alltså, inte med tillåtelse. Men jag skulle inte påstå att jag rymt. De visste att jag gick. Så man kanske kalla det att jag avek?
Vet inte vad jag ska ta mig till alltså
meeeen gud skärp dig människa! du skär dig, åker in till sjukhus varje dag. hur mycket tror du att behandlingshemmet accepterar? såklart att de tillslut kommer tröttna. nåt ansvar måste du väl ändå ta över dig själv?
SvaraRadera/Izabelle
Behandlingshemmet "accepterar" ganska mycket.
SvaraRaderaJag försöker väl så mycket jag kan. men jag bor väl där jag bor för att jag inte klarar det helt själv.
Det förstår jag med att du gör. Bor själv på behandlingshem. Men de skulle aldrig acceptera att man skär sig varje dag och åker in och ut på sjukhuset. Här skulle man blivit utslängd tillslut.
SvaraRaderaMenar bara väl. Att du kanske borde tänka på det. För jag tror verkligen du behöver behandlingshemmet det tvekar jag inte en sekund till. Men om ett behandlingshem kommer fram till att du inte kan ta eget ansvar är de skyldiga att tillslut lägga in dig på psyk (annars blir behandlingshemmet anmällt).
Jag vet.
SvaraRaderaMen jag kan inte sluta, låta bli, lägga av... Jag klarar det bara inte. Även om folk varnar, ber, hotar och straffar. Att stå emot när starka skärimpulser kommer är näst intil omöjligt. Skjuta upp dem ett tag går men om en stark tanke sätts igång i mitt huvud finns det nästan inget som får den att slockna helt igen.
Okej men det gör de här.
SvaraRaderaDe kanske lägger in mig men tar tillbaka mig sen. Det ska mycket till för det. Men jag tror inte de kastar ut mig.
Jag försöker, men har en skärtanke börjat växa på riktigt i hjärnan är det nästan omöjligt att få den försvinna, det är väl det jag ska få hjälp med bla.