fredag 19 mars 2010

Nu jääävlar, jag ska bli friskförklarad från mitt självskadebeteende

Jag ska verkligen kämpa nu! Jag vet vad jag vill och JAG måste se till att det blir så. Det är endast jag som kan se till att det blir som jag vill.
Ingen annan kan kämpa åt mig, ingen annan kan få mig att sluta skada mig, ingen annan kan få mig frisk. Men folk runt om kring mig kan hjälpa mig med allt detta! Jag är villig att låta andra hjälpa mig nu, jag är redo att ta emot hjälp.
Lite ialla fall. Jag känner mig ganska redo att be om hjälp när jag behöver (jag måste bara våga, för det är skitjobbigt).
Men jag är inte helt redo och beredd att be om hjälp och ta emot hjälp än, men lite grann. Innan var jag inte alls, nu är jag lite eller ganska. Om ett tag kanske ännu mer. Det tar tid. Jag har varit så anti hjälp innan, så jag tycker inte det är konstigt om jag inte bara över en dag är hur redo som helst att be och ta emot hjälp. Jag är trött på ångesten och allt den gör med mig. Jag ska fan inte skära mig, bränna mig eller skada mig på något annat sätt. Jag ska nu bli en FÖREDETTA självskadare. En julia som är friskförklarad ifrån självskadebeteendet.

Jag struntar i om jag måste ligga och verkligen använda all kraft jag har i timmar mot min ångest för att inte skära mig! Jag ska fan aldrig göra det mer! Det säger jag nu... Jag tvivlar jävligt mycket på mig själv när jag säger detta alltså. Jag blir nästan chockad om jag fixar det. Men jag vill så gärna!! Men hur gärna jag än vill så kan det ändå gå åt helvete... Jag är rädd. Jag är inte rädd för själva skärandet liksom, nej jag är rädd för misslyckandet. Jag vill inte misslyckas en enda gång till när det gäller detta!
Men jag vet också hur jag är tyvärr... Ena dagen är jag hur jävla peppad som helst, är berädd att kämpa och göra allt jag kan för att inte skära. Sen dagen efter så gör jag allt för att kunna skära mig. Det har varit så 1000000 gånger förut. Men denna 1000001gången kanske det blir annurlunda? denna gång kanske jag har lite mer motivation och styrka än de andra gångerna?! Jag kanske klarar det denna gången! Jag kasnke verkligen gör det, på riktigt!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar