Och om inget händer det närmsta dygnet eller två kommer jag eventuellt få ta en liten tur ut i den friska luften med mor eller far. Jag ska göra mitt allra bästa, ska kämpa allt jag kan för det.
Mamma var här idag. Men bara en dryg timme, hon fick ett samtal från syster som ville ha skjuts hem för det pissregnar idag. Men jag hade gärna gått ut idag. Bara jag fått va ute.. en liten stund.
Ska bli så jäkla skönt att somna i min ensamhet alltså! I mörker, i tystnad, helt jäkla ensam! Ingen läslampa, ingen öppen dörr med ljus från korridoren och ljud från tv:en. Bara ljudet från min egna ljudbok som för övrigt är sjukt bra. "så länge vi båda andas", den sista Twilight-boken. Ser fram emot de sista filmer som bara den.
När jag sitter som jag gör så undrar jag ofta om jag gjort något fel i mitt liv. Om jag gjort något för att bli sjuk. Fattat fel val, gjort fel tidigt i livet som liksom gjort att jag hamnat där jag är nu. Fattat fel beslut, vad jag kunde gjort annorlunda för att ha fått ett friskare liv. Om jag inte kämpat tillräckligt. Eller om det var bestämt redan från början, när jag föddes, att jag skulle bli sjuk. Att hur jag än gjort i livet så skulle jag tillslut blivit sjuk.
Autismspektrumstörningen, den är nog i mina gener. Men resten då?
Skärandet var ett val jag gjorde, som blev ett sätt att överleva som nu har spårat ur totalt. Nåt som blivit värt att dö för i vissa lägen, ibland tömt mig på all min energi, ibland gjort att livet är så förstört att det inte är värt att leva.. Varför spårade det ur så ? Varför vill min Hjärna bara ha så mycket mer? varför blev en del i min hjärna ond? Emot mig?
Jag borde sluta tänka nu. Annars blir det inge bra. Punkt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar