Är jättearg... Jag får inte ha mima hörlurar. Jag vill helst ha musik när jag promenerar i korridorerna. Och jag har ju vak nu. Så jag borde få ut dem bara när jag ska gå fram och tillbaka. Men nej.. Jag får endast ha telefonen och (är fruktansvärt glad) nu också dvd:n.
Har börjat kolla på "kaspar i nudådalen" nu. Åh, vilken härlig julkalender!
Är skitnervös inför mötet med Växjö imorgon. Men jag hoppas få ut något bra av det.
Just nu känns livet kasst. Meningslöst...
Men jag har iaf mycket tid till att fundera här inne. Om framtiden och så. Och om jag blir frisk, så vill jag nog bli polis. Jag har aldrig funderat på det förut, men jag tror jag skulle tycka det va roligt. Men det krävs en jävla massa arbeta innan om det ska gå. En JÄVLA massa. Men att bli nåt överhuvud taget krävs en jävla massa arbete, men det är ett bra mål. Att bli nåt på riktigt menat jag. Kanske om fem år? Kanske om tio? Även om allt känns hopplöst nu och jag bara vill bort. Även om allt bara är svart nu.. Så kanske Växjö är lösningen? Det kanske är där hjälpen finns? Kanske har de därifrån jättemycket vettigt att komma med?
Så kanske jag kan bli nåt på riktigt jag med. Kanske kan jag bli polis?
(yrket jag i mitt sjuka jag träffat många gånger, bråkat med, hatat, brottats med... Fortfarande får en liten klump i magen når jag ser ;-))
Eller kanske ska jag bli det jag så länge velat bli, ambulanssjukvårdare?
Jösses, svårt vad man ska göra i livet!
Inte konstigt
SvaraRadera