Fy fan, jag vill bara skrika....! Men inte av ångest. Nej, av den där fantastiska känslan =)

Imorgon måste jag vekrligen storstäda, blää! Mitt rum är en stor jääävla röra, och jag har massa väskor att packa upp. Jag måste också byta på degusarna.. Jag saknar dem, de är hos pappi, vi ska hämta dem snart.

Jag har precis lagat svampsoppa och lagt i små burkar som jag ska frysa in, sen har jag också lyckats hitta mjölkfritt pulvermos! Eller det kan innehålla spår av mjölkpulver men det innebär ju typ att det har tillagats i samma gryta (som diskats emellan) eller fabrik som något med det i. Jag har faktiskt bestämt mig för att äta sånt som "kan innehålla spår av". Jag äter så begränsat, jag menar jag har så få grejer att välja mellan så det underlättar verkligen att få äta sånt som "kan innehålla spår av". Även om jag egentligen innerst inne kanske tycker det är fel. Fast jag samtidigt vet att jag inte får i mig mjölk.
Nu har degusarna kommit hem! De vågar sitta i min hand och äta nu! OMG jag är så glad över det! :D:D Jag känner hur det pirrar i kroppen när jag tänker på dem alltså, shit vad jag älskar dem. Och de lever 6-10 år i vissa fall15 år! Så de kommer va hos mig länge (om inte något som inte ska hända händer förstås). De har vuxit mycket nu, de är stora. Jag tyckte först att de var typ extra små men nu ser jag att de är ganska stora. Inte lika stora som de de säljer i djuraffären de är mer långhåriga och gråare än mina. Men så kan det ju va, de kommer ju från olika uppfödare.
Jag är så glad att jag fått den där känslan som inte fanns i mig förut. När jag var på Kulan och bup, så visste jag ju inte att jag saknade deenna känsla så jag saknade inte den heller. Men när jag blev friare och friskare kom den till mig. Det där pirret, det som får en att le utan att man ens tänker på att man ler. Den känslan som gör att man bara vill skratta fast ingen har sagt nåt eller man kanske t.o.m. är ensam. Jag älskar den känslan, och jag tror inte att någon människa som saknar den känslan är riktigt frisk. Eller mår riktigt bra, inte på riktigt. Personen kanske säger det, eller kanske t.o.m tror det själv. Men har man inte det där pirret och det, så är det något som inte stämmer. Men jag har den. Och jag vill aldrig förlora den igen! Nu när jag vet att den finns vill jag för alltid att den ska finnas innom mig och komma fram lite då och då.