Det blir nog inte Ekis

Jag har fortfarande inte fått reda på om det blir perm till Ekis i helgen. Personalen härifrån har gjort vad de kan men det verkar som om chefen inte är där denna vecka. Tror han var sjuk eller nåt.

Jag vill komma igång med perm dit så fort som möjligt så jag kommer härifrån! 

Men jag kanske får veta nåt i morgon. Inte för att jag tror det.

Men jag träffade läkaren idag. Hon beviljade perm i helgen, hem alltså. 

Hon säger att jag klarar mina permissioner så bra nu så det är klart jag får åka hem! 

Håller starkt med om det.

Jag har inte skadat mig på hela 74 dagar! 

Jag har haft tusen chanser att skada mig. Men ja har inte gjort någonting! 

 förut när jag tänkte på en självskada började det krypa i kroppen, hjärtat så fort och adrenalinet bara rusade genom kroppen. Jag kunde inte bli kvitt det föräns jag hade skadat mig. Jag kunde helt enkelt inte stå emot mina impulser. 

Nu kommer tankarna men jag klarar dem.. Hjärtat sätter inte igång. Och det är när det sätter igång som det blir som svårast att stå emot. 

Så det är ju rädslan. Att hjärtat ska sätta igång så att jag inte kan stå emot att skada. 

men det kan ju skifta snabbt. Det har jag lärt mig enom åren. Ena dagen mår man bra andra dagen ett helvete!

Jag har kontrollen! det är jag som bestämmer!