Imorse krossades en glödlampa. jo, jag var väl lite inblandad. Jag hörde kraset men blev hindrad, jag såg alla glasskärvor men kunde inte röra!. Det gjorde seriöst ont.. Fy fan, mitt hjärta krossas när jag inte får skada mig själv... Jag undar om det alltid kommer va såhär?
Mammi var här på förmiddagen. Pappi lite på eftermiddagen och ikväll kommer mammi med mormor och morfar som kommit från stockholm idag. De kommer för att fira mammi. Hon fyller år idag.
Att inte röka SUGER! Men nu är det 35 minuter kvar!
De la om mitt ben idag. Det är nästan läkt nu. Hur i helvete ska jag stå ut? Hur ska det bli nu? Utan sår och utan möjlighet... Jag vill inte va med om det, hjärnan är inte snäll. Kommer inte va snäll.
Är lite orolig för hur framtiden kommer bli. Mitt avtal går liksom ut på måndag! Min plats på Egehem är bara tills på måndag men jag har inte fått veta om jag får bo kvar eller ej än. Så imorgon bör jag liksom få. Det tycker man iaf...
Det är väldigt jobbigt att inte veta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar