Lagad

Jag skar mig ännu mer igår...
När jag badade.. Pappa misstänkte det, men han sa inget till mig förän mamma kom för att lämna en grej. Då kom det tillslut fram att jag hade gjort det.
Så mamma fick ta mig till akuten, för pappa skulle grilla med Lisette och barnen. Vilken jävla motivering... För lisette hade jobbat hela helgen. Han ryckte aldrig ut när jag skar mig hemma hos mammi, men hon måste rycka ut när jag är hos honom. Rättvis fördelning, INTE. Men han bytte av mamma några timmar men sen fick mamma komma tillbaka igen.
Men på akuten kunde de inte söva mig på kvällen, men de kunde göra det i dag. De tyckte det var viktigt att laga mig denna gång. Det börjar bli hål överallt.
Så imorse åkte jag och mamma till operationsavdelningen, jag skulle va där kl 8 men det hade kommit in akuta fall så vi fick vänta där några timmar.
Men tillslut var det min tur, de var så snälla med mig. Alla var det, ovanligt. Inga dumma kommentarer eller konstiga blickar.
Och de lyssnade på mig, de stack mig med barnnålen. Och de sprutade in medicinen långsamt som jag bad om eftersom jag tycker det är obehagligt att få in saker i armen, att det svider och gör ont. Det tog visserligen lite längre tid för mig att somna då, någon minut eller så. Ivaliga fall tar det inte ens tio sekunder. Men det gjorde inte så mycket.
Men när jag vaknade frös jag så inihelvete! Jag hade ett täcke + tre filtar. Men de hade tagit av mig alla sjukhuskläder, jag hade bara mina underkläder kvar.
Så det var ju inte så konstigt.
Men sen var jag tvungen att äta och dricka lite innan de tog ut nålen, för att se att jag inte satte igång och kräktes. Så jag drack te och åt några skorpor.. Skit samma
Men nu är jag lagad, med ganska många stygn. De lagade två på benet, ett i handleden och två gamla på armen som jag gjorde på PIVA i måndags.. men nu kommer inte några sår hindra min ridning eller så. (om det inte blir fler alltså)
Igår pratade jag med en psykdoktor, hon erbjöd mig att lägga in mig, men jag ville inte! Och idag kom det en och pratade med mig, men honom ville jag inte prata med.
Pappa säger mer eller mindre att jag inte bara skadar mig själv, utan familjen också. Och han har bett mig att inte utsätta Maja och Linnea för några skärsår, att jag ska visa hänsyn. Men jag har ALDRIG visat dem ett öppet sår, eller lämnat ett badrum fullt med blod som de sen gått in i. Så han mer eller mindre bad mig att inte skada mig när de är hemma, men vadå? Ska jag bara skada mig varannan helg. Det är bara då jag är där utan dem. Idiot.
Läget är som det är, om Lisette inte gillar det kan hon dra åt helvete. Jag antar att det är hon som bett pappa prata med mig eller pratat med pappa om det. Jag kan inte göra nåt åt situationen, om jag kunde det hade jag gjort det för länge sen. Om jag förstör deras "perfekta" lilla familj kan de väl be mig flytta därifrån hem till mamma igen då. Det är inte första gången direkt som pappa sagt att jag skadar alla runt omkring mig.. Han tycker så.. FÖRLÅT DÅ!
Borde jag kanske vara död? Då skadar jag ju ingen, och jag slipper hela skiten...
Imorgon fortsätter allt som vanligt...
Fy fan...