Jag hatar min hjärna! Jag hatar mitt tänk.. Ändå är jag inte beredd att försöka förändra min matsituation.. Det är rädslans fel.. Förbannade rädsla! Eller?
Jag behöver svar! Snarast! Jag håller på att förstöras.. Att inte veta är som sagt värre än att veta nåt dåligt. Faaaaaan....!
Jag ligger i sängen hela dagarn tlls mammi kommer och jag lämnar avd nån timme eller två.
Idag var jag hemma. Men jag hade en baktanke, så helt oskyldgt var det inte. I andras ögon är det inget direkt farligt. Men i mina har det förstört min kväll och antaglgen minst en dag till som bli mycket fyllda av ångest.
Det har med mina listor och regler att göra. Ibland äter jag olovandes för att med vilje skaffa mig straffet som jag får, fast jag verkligen inte vill äta det egentligen.. Det ingår i straffet kan man säga.
Jag ville skaffa mig straffet (sköter jag det behöver jag inte ens tänka tanken "rakblad".)
Låter kanske knäppt men det är invecklat och svårt att förstå för dem som inte är så nära mig.
Imorgon kommer pappa och hälsar på. Nu ska jag kolla på "det regnar köttbullar"..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar