Spagettihjärna

Bra perm idag..
Men nu.. Nu vet jag inte vad som händer med mig egentligen. Har jag gett upp? Eller vad är det jag känner? Jag har inte skurit mig och tänker inte göra det heller. Men jag tror mitt hopp är ute. Det är slut.. Med min far har jag tagit en paus av privata skäl. Och ska typ göra det samma med mammi nu. Men lite mer kontakt än sms hade jag väl tänkt ha med henne. Men jag vill inte att hon ska besöka eller ta ut mig varje dag. Jag vill på konserten som är den tredje. Men annars.. Nej.. Hon får gärna handla det jag behöver åt mig och kanske säga hej nån gång ibland. Men inte mer. Hur mycket hon säger att hon vill, så vill inte jag. Och det har ingenting med mammi att göra. Det är av andra skäl.
Jag hatar PIVA och jag vill verkligen inte va här. Men jag får svälja min förtvivlan och stå ut. Men nu orkar jag inte... Det spelar ingen roll vilket jävla hem jag hamnar på bara jag kommer härifrån. Så idag har jag träffat syster, mammi och Ebba. Nu blir det inga permissioner om jag får bestämma, vilket jag får.
Men jag tror det.. Att jag gett upp nu. Eller jag känner mig lite förvirrad just nu av nån anledning. Kanske inte eller kanske visst. Spelar något någon roll längre? Är det så jag känner nu? Är det bara tillfälligt eller är det faktiskt så? Jösses... Min hjärna är ihoptrasslad spagetti.