Jag är av med vaket nu. Efter att jag gav dem rakbladet tog de bort det. Man blir som en riktig trollkarl...
Fastän jag fick ett nytt rum, alla kläder bytta inför eller av massa personal, alla saker beslagtagna och med vak så vart låg rakbladet? i fickan på de nya sjukhuskläderna...men jag känner mig så.. Förnedrad? Över när de höll fast och slet av min tröja och top. Typ fyra fem stycken! Jag kan inte visa min kropp för nån, jag kan knappt se den själv. Och okej, de var tvugna att göra sitt jobb.. Men fy fan vad jag skäms att de sett mig..
Fy fan, det tog såååååå emot att lämna ifrån mig det. DET VAR JU MITT! JAG VILLE HA DET!
Men med vak blir inget ätit och mycket sparsamt druckit för jag klarar inte av att gå på toa. Min kropp låser sig totalt....
Jag mår verkligen inte bra nu. Jag vill bara bort! Från allt..
PIVA har pratat med två beh.hem.. Båda säger att jag skulle passa där men sen vill de ju inte ha dit mig om jag kan skada mig så det går väldigt illa, för jag är deras ansvar om jag bor där. Så det beror ju lite på hur allvarligt de anser mitt skärande är. Jag har bara fått blod en gång och aldrig skadat en sena, även om jag skadar mig djupt och mycket.
Men detta var ju bara ett första samtal. Nu ska det bli ett möte mellan sluten och öppenvården.
Sen blir det väl antingen besök av beh.hem eller besöka något. Jag vet inte... De ska kolla närmare på den psyk.avd i en annan del av landet. Ifall det skulle bli akutellt, att jag inte har någon stanns att ta vägen. Men hamnar jag där försvinner nog det lilla "liv" jag har.. Så jag hoppas verkligen att någon av dessa beh.hem kan ta emot mig.
Äntligen händer något iaf..!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar