Den där JÄVLA pressen som nästan alltid kommer

Nu är jag på landet. Vi kom fram natt. Somnade ganska sent, och idag sov jag ända till halv elva. Det måste vara redkord! Idag har jag varit på en liten promenad runt på området. Då fick jag se en orm för första gången i mitt liv. Men det var död...! Men jag vågade nästan inte gå förbi den ändå. Det var typ ödet idag. Mormor och morfar sa att de ALDRIG sett en orm på landet, alltså på tomten som är ganska stor. Och idag då när jag fick se denna döda orm på båtbryggan vid sjön så var jag lite rädd, men då sa de det där. Och sen hör jag Elina skrika som en galning! När hon gick mellan huset och gäststugan (vi bor i gäststugan). Då hade hon sett en orm!! Shit alltså!! Men morfar gick för att leta efter den men han hittade den inte. Men sen när mamma skulle gå ner till mig, då hör jag henne skrika hysteriskt. Då hade hon sett den! Jag vågade inte lämna gäststugan på ett bra tag och nu har jag stövlar på mig när jag går därimellan. Men jag är rädd!!

Jag har råkat ut för det där JÄVLA problemet som ALLTID dyker upp när jag är med släkten. När jag är med släkten, så känner jag ofta en ENORM press att äta. Mamma säger att jag absolut inte har någon press, inte tvång alls. De känner till situationen och så... Men det har jag visst. eller jag upplever iaf det! De frågar hela tiden "vill du ha det, vill du ha det eller det, eller kanske det. Eller jag har köpt det, det tycker väl du om?"....
jag vill skära. men JAG SKA INTE SKÄRA!
Jag måste med på flottfärden! ... Men det blir så jävla svårt när "släktpressen" kommer... Men jag har bett min mor om hjälp imorgon på flera olika sätt....

Annars ser jag väldigt mycket fram emot imorgon, jag har inte firat midsommar på riktigt egentligen sen 2007. 2008 var jag på bup, 2009 hade jag dagsperm från bup. Så det ska bli kul!
Jag har även pratat med min mor. För att slippa denna press, så har jag sagt till henne att om jag börjar känns denna press när midsommarlunchen närmar sig (då hela släkten i stockholm är med) så kommer jag, hur jävla otrevligt det än verkar, hålla mig nere i gäststugan. Och komma upp igen när lunchen är över. Hon sa att det var OK...
Jag hatar när det blir såhär... Känner mig så dum när hela släkten är här på midsommarlunch och jag bara sitter och glor. Så det kanske blir bäst om jag håller mig där nere ändå...