onsdag 23 juni 2010

Nu sitter jag på tåget !

Jag gick upp 20 över 6 i morse, skulle ju raka benen och jag var hårig som en gorilla så det tog lite tid. Men jag skar mig inte ett dugg, inte rispade mig en endaste lite gång! Duktiga jag! YEAY..! Jag åkte och träffade U-C, var tvungen att ta bussen som gick 07.48... Men jag måste ju vänja mig att gå upp tidigt och komma igång, inte gå upp tidigt och kolla på TV.
Jag måste säga att jag är så glad! Så jävla glad, för U-C är tamejfan den bästaste samtalskontakt jag någonsin haft! Hon förstår, hon lyssnar, ställer rätt frågor, kommer med bra förslag, kommer med rätt svar på det jag säger.. Ja, hon gör det mesta rätt och bra! Synd bara att vi inte fick kontakten tidigare.. Vi kommer bara träffas några gånger till i sommar innan skolan. Vet ej om vi kommer fortsätta träffas i höst. Det har vi inte pratat om. Vet ej om jag vill det. Men att inte känna det som en plåga, något jobbigt, ett måste att gå till en samtalskontakt har nog inte hänt. Men efter vad som hände med den förra som jag fick på VPM, så trodde jag absolut inte att detta skulle bli nåt bra. Jag sa när jag skulle få en "Jag vill INTE! Det är mina föräldrar som vill. Men jag kommer göra det ändå! Men jag vill inte..." Jag ser det inte som något jobbigt längre.
Sen gick jag till stan och köpte en fin bukett blommor som jag ska ge till min mormor och morfar som tack! De ger mig mitt liv kan man säga. De ger mig ridningen, och utan den hade jag inte varit såpass frisk och glad i att leva som jag är idag. De förtjänar en bukett blommor. Köpte även tuggummi till resan. Sen åkte jag till läjet för att träffa La, lite sen var jag men det visste hon.
Vi har inte träffats sen jag blev inlagd, så det var lite kul att se henne igen.
Vi bytte på bebisarna, men det var INTE lätt idag. Jag har köpt ett nytt hjul och ett nytt sandbad. Det gamla sandbadet var helt söndergnagt och det nya har ett stoooooort stänkskydd. Det är egenligen till fåglar, för både sand och vatten. Det stänker så sjukt mycket när de badar, men de är aldrig så lyckliga som då. När de får ny sand i sandbadet, så badar de och rullar runt på ett urgulligt sätt. Det är faktiskt jättekul att sitta och bara titta på flickorna när de lever sitt lilla liv i buren. Det kan jag göra länge och jag kan göra det tusen gånger om.
Men buren de har är egentligen en fågelbur, en gigantist sådan. Men man drar ut en botten när man byter spån (eller pellets som jag har) och den bottnen har bara en kan som är kanske 3 cm. Så det skvätter ut väldigt mycket. Under botten är det ett galler som man kan ta bort, när man tar bott gallret får man ett jätteöppning där nere ju, men det är den enda stora öppningen buren har. På framsidan av buren finns tre luckor men de är små. Så för att få in hjulet och badet var vi tvugna att ta bort gallret. Men grejen var att min far tröttnade på all skit som skvätte ut, så han byggde en sarj och botten av papp och tidningspapper. Som han hade tjepatfast ORDENTLIGT. Men allt som då egentligen skulle skvätt ner på golvet hamnade under gallret i tidningspappret. Så när jag och La började klippa bort tidningsbotten rasade det ut miljonstals bajspluttar, spånpellets och badsand rakt ner på golvet. INTE KUL....! Så vi fick en del att städa. Men vi fick utbytt hjulet och badet iaf, det var det som var huvudsaken ;) Så nu kommer väl min pappa täjpa på nytt antar jag. Men jag sa att han borde tänka ut en bättre lösning så man kommer åt att ta bort gallret i fall det behövs och att man kan tömma tidningspappret lite då och då.

Mammi hämtade mig vid 4tiden, vi åkte till nya coop! Äntligen en coop eller maxiaffär här i vbg. Vi har inte haft nåt av de innan, lite pinsamt. Men nu har vi coop!! YEAY Men det var så mycket folk, det öppnade igår. Det var tom kö in! Men vi kom in efter en liten stund. De bjöd på allt möjligt, glass, kaffe, te m.m. och massa provsmakning överallt. Fick syn på köerna. Sa till min mor att gå och ställa sig direkt. Annars hade vi fan inte hunnit med tåget xD Ebbisens hundmat var slut och jag hade ingen möjlighet att ta mig till djuraffären, så det fick bli en nödlösning bara nu över resan. Köpte något som jag även hade sett i djuraffären fast av dyrare märke. Det ser ut som salamikorvar. Men innuti är det typ färskmat. Hon ska ha en halv korv om dagen. Och en korv kostade 16 kr, det var inte överdrivet dyrt. Men den på djuraffären kostade 30, men då skullle hon bara ha en tredjedels korv ungefär om dagen. Så priset blir ju nästan det samma. Fast bättre kvalite i djuraffären antar jag. De hade massa andra fina erbjudanden. Köpte ett par fina flippisar. Kostade bara 10 kr, ganska fina ändå. Rosa med fina blommor och genomskillnigt plastband.

Sitter på tåget nu! Till stockholm! Gud vad jag längtar, både efter landet och släkten. Hoppas hoppas hoppas att det är fint väder så jag kan bada!!! Jag badar inte i havet, jag är fullkomligt LIVRÄDD för maneter. Kan inte ens doppa fötterna, och även om det inte är säsong eller om folk inte sett en enda så vågar jag inte chansa. Att stöta på en manet, det är en jävla skräck. Är lika rädd för de blåa som röda. Har aldrig blivit bränd, fast det kan ju bero på att jag aldrig badar ;)
Jag tror jag är så rädd pga av mitt synfel, helt seriöst! Jag ser så dåligt, ser inte ett skit utan linser eller glasögon. Typ bara färger. Så när jag var liten och badade så badade jag utan glasögon och då kände jag antagligen slämiga saker mot kroppen men eftersom de är genomskillniga så såg jag dem inte. Och jag klev säkert på dem och så. Jag var rädd för växterna innan, men jag har övervunnit det ganska bra, duktiga jag :D
Så på landet finns det inga maneter, för det är en sjö! Så här badar jag hur mycket som helst bara det är fint väder. Men nu ska jag nog ha äckelveckan också, hoppas jag klarar mig över resan :( Jag vet att man kan bada, men jag gör inte det.. Hittils inte iaf... Jävla påhitt det där alltså, så orättvist att va tjej!!

Fick ett besked om ärren idag. Min förra utbetalning från försäkringsbolaget var invaliditetsersättning. Den hade ingenting med ärren att göra. Det var mer om det psykiska.. Jag fick besked förra veckan att de tagit ett beslut, visste inte om jag skulle få nån ersättning för vanprydande ärr eller ej. Men jag har en del ärr. Min kropp kommer aldrig att se "normal" ut. Låren har jag sabbat ganska hårt, höger underarm har jag totalförstört, vänster underarm har jag också sabbat hårt men inte lika som höger, överarmarna en del, smalbenen har en del stora ärr men många små som kommer blekna med tiden, händerna har jag sabbat, och sen det där stora nedanför nyckelbenet (som jag ska ta bort). Men så hade de sagt till min mor att de skickat ut ett besked på posten i fredags. Men det hade inte kommit idag heller. Så min mor ringde, ville veta innan resan. Jag kan ju säga att jag är ORDENTLIGT nöjd som det är! Jag blir liksom inte besviken om jag inte får för ärren eftersom jag fått så mycket redan. Men om jag ska få mer så blir jag ju så klart jätteglad! Jag menar, vem vill inte ha pengar? Seriöst? Och det ska jag få, hon mammi pratade med kunde inte säga en exakt summa men hon sa (Jag tänker inte tro på det förän jag har det på papper) lite över 100 000...! Jag menar, HERREGUD..! Men samtidigt är det lite jobbigt. Jag menar, jag kan köpa vad jag vill! Hur mycket ska jag spara? Hur mycket ska jag dela med mig? Hur kan jag slösa? Hur mycket och var ska jag sätta i fonder? En massa frågor.....

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar